Den ofria prissättningen

Den fria prissättningen är en av kapitalismens ovillkorliga fundament. En avsaknad av denna frihet innebär att köpare och säljare inte längre fritt får komma överens om vad en vara eller tjänst är värd, och följden blir att en obalans uppstår. Antingen att för lite eller för mycket produceras av varan eller tjänsten, eftersom priset inte följer med.

Samtidigt så är statens viktigaste ekonomiska mål att inflationen, d v s att priserna stiger, inte får vara mer än 2% per år. Och jo, från början kommer ju målet från EU.

Det är ganska tankeväckande att det främsta målet för såväl Sveriges som EU:s politik länge varit att hämma marknadsekonomin, inte att främja den. Men jag lägger ingen värdering i det.

Ingen glass, men ett schysst överskott

Jag har fått reda på att det för närvarande inte är någon ekologisk glass på gång från GB, men de hälsar att "vi undersöker möjligheterna". Vilket antagligen betyder "vi kollar om verkligen den här miljöhypen kommer vara längre än högkonjunkturen".

För övrigt gick svenska staten med plus 18 miljarder. Det senaste året har överskottet varit hela 146 miljarder kronor. Eller med över 16.000 kronor per svensk.

Vad man skulle kunna använda delar av det här överskottet till, istället för att samla dem på hög, kan man fundera över länge.

* Nolltaxa i hela landet?
* Höjda garantipensioner?
* Höjda studiemedel?
* Solpaneler på varenda byggnad?
* 30 TWh vindkraft?

Det gamla talesättet lyder "You got to spend money to make money". Det nya får bli: "You got to spend money to save the climate"

Marknadsmisslyckande i kurslitteratur

I kurslitteraturen på Statsvetenskapen så togs begreppet "marknadsmisslyckande" upp. D v s i alla de fall när marknaden inte fungerar enligt idealet. Så är det i nästan samtliga fall. Att ha fullständig information om varan, samtidigt som transfereringskostnaderna (priset för att köpet ska kunna äga rum) är låga, är en omöjlighet.

Självklart kan man dock komma olika nära marknadsidealet. Grönsaksförsäljningen på Möllevångstorget är ett exempel på en nästan fullbordad marknadsekonomi: man vet vad man får, förhoppningsvis, och om inte så vet man vem man inte ska handla av nästa gång. Säljarna konkurrerar öppet på samma fysiska plats. Det är förhållandevis enkelt att etablera sig. Det är enkelt att jämföra priser. Produkterna är hyfsat enhetliga. En inte perfekt marknad. Men nästan.

Men kursbok tog däremot upp ett annat exempel på "en nästan perfekt marknad": Försäljningen av råolja på världsmarknaden!

Om det är någon produkt där fullständig information om produkten saknas, så måste det vara oljan. Enligt OECD så skulle en liter bensin kosta 30 kronor om den betalade sina externa kostnader (i form av miljöförstöring), och FN:s klimatpanel har sagt samma sak.

När marknaden brister måste politiken styra. Det borde vara självklart. Lika självklart är att en perfekt marknadsekonomi utesluter externa effekter, och att klimathotet är en extern effekt, orsakad av olje- och kolförbränning. Tyvärr finns inte en så basal insikt i kurslitteratur för högskolan 2007.