Zaida Catalán skriver på sin blogg om hur Sverige borde införa en samtyckeskrav när det gäller sex. Detta för att väldigt många av de våldtäktsmål som kommer upp i domstol ger friande dom, och att de flesta inte ens anmäls, och att en majoritet av de som anmäls inte når upp till domstol.
Även Maria skriver om det.
Att våldtäkt oftast inte leder till rättslig påföljd ska inte ses som att det är ett i samhällets ögon accepterat brott. Maria gör exempelvis en raljant jämförelse med att gå mot röd gubbe- vilket är förbjudet men trivialt- och menar att våldtäkt i det närmaste är en av samhället accepterad sak. Det, menar jag, är inte fallet. Anledningen till de många friande domarna är ju att det är det kanske svåraste brottet att bevisa, av det enkla skälet att sex är en så vanlig sak som de flesta har, om än i olika omfattning.
Jag skulle vilja skriva "alla" vill ha sex på något sätt, men nöjer mig med "nästan alla". Vissa vill ha gruppsex, sex fulla, sex utomhus, ja en längre lista på olika preferenser finns här.
Och den allra vanligaste våldtäkten är ju den som begås av en pojkvän eller före detta pojkvän, alltså någon man tidigare haft en sexuell relation med. Det försvårar det hela, rent juridiskt.
Men det största problemet med en samtyckeslag, är att den med största sannolikhet skulle bli ett slag i luften. Hur ska man kunna bevisa att någon gett sitt samtycka till att sex, genom att bara säga ja? Ord kommer i en domstolssituation fortfarande stå mot ord.
Alternativet är förstås att man sätter sig ner och faktiskt skriver under ett samtyckeskontrakt. Teoretiskt så är det antagligen den enda åtgärden där man faktiskt skulle kunna få en samtyckeslag som kan gälla. Men alla förstår att det är fullständigt orealistiskt.
Något annat som ligger nära är att prata om omvänd bevisbörda, "delad bevisbörda", eller annat. Men som Tomas skriver på Marias blogg, det är emot en av de mest fundamentala rättsprinciperna som finns. Man måste betraktas som oskyldig tills motsatsen är bevisad.
Jag undrar om det framöver kommer resas några krav på samtyckeslagstiftning av våld? Misshandel är förbjudet oavsett hur mycket man är med på det, eller vad man kommit överens om, eller hur man kommit överens om det. En typisk morallag alltså.
Och många är de gröna ideologer som brukar förakta morallagar, i vilken form de än vara månde?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
misshandel är faktiskt inte förbjudet inom sport (en boxare kan slå ihjäl någon och gå fri från dråp), och inte heller inom sex.
stureplansprofilerna misshandlade en av tjejerna grovt men eftersom hon gått med på förnedrande sex innan så gick de fria. FRIA! De blev alltså inte fällda för misshandel för att de trodde att hon samtyckte. Det var inte ens att hon samtyckte på riktigt, utan att de hade fått för sig det!
Jag är övertygad om att de som dömt i fallet inte dömt efter gällande lag. Självklart är det svårt när man inte sett hela bevisföringen från målet, men vad som framgår av artikeln (http://www.aftonbladet.se/stockholm/article562312.ab) så är det solklart.
En annan sak är ju förstås samtycke vid våldsex. Där har jag förstått det som att det faktiskt inte är lagligt, men att inget händer om ingen anmäler (vilket heller inte ska ske förstås om det är vad de inblandade vill).
I sportvärlden så är trösklarna högre, men det finns gränser. Det har blivit domstolssak av vad som hänt på fotbollsplaner. Tillochmed i NHL, "världens hårdaste liga", så har det hänt att spelare blivit dömda för vad de gjort under match. Det finns alltså gränser, även om de kanske ibland är för toleranta?
Skicka en kommentar