Dålig luft hot mot OS

En av friidrottshistoriens allra bästa långdistanslöpare, etiopiern Haile Gebresselassie, har meddelat att han inte kommer att springa marathonloppet i OS i Beijing, som han planerat, enligt Reuters. Anledningen är att luften är så förorenad att astmatikern riskerar sin hälsa, om han ställer upp i det 42 km långa loppet.

Det har varit flitigt omdiskuterat om diktaturen Kina bör vara arrangör för ett olympiskt spel. Jag ser själv uppenbara nackdelar, men även fördelar. Isolering är sällan bra. Men ett annat perspektiv borde diskuteras också, i samband med OS-tävlingar.

Är det verkligen rimligt att låta en stad arrangera OS, om deltagarnas hälsa sätts på spel genom undermålig luftkvalitet? Här torde svaret vara betydligt mer givet: Nej.

Friidrotts-VM, en kort summering

Friidrotts-VM blev ett fiasko. Åtminstone ur svensk medaljsynvinkel. Men tävlingen har långtifrån kantats av några exceptionella resultat i övrigt. Exempelvis var vinnartiden på 5000 m herrar den sämsta genom VM-historien.

Kajsa Bergqvist rev ut sig på 1,97. Hon har varit mycket skadad och var inte alls favorit, men det kändes som att hon skulle ha tagit åtminstone den höjden, det såg ju så bra ut innan.

Susanna Kallur kom fyra i sitt 100 m häck-lopp, och hon skulle ju ha tagit en medalj. Men hon slog personligt rekord, så det var ju gott nog. Det är ingen skam att förlora mot bättre konkurrenter.

Stefan Holm var en besvikelse. Han skulle ha tagit medalj, men rev också ut sig för tidigt.

Och så Mustafa Muhammed. Fyra. Slagen av tre kenyaner. Tidigare i sommar slog han det 31 år gamla svenska rekordet på 3000 m hinder. Så fort lyckades han inte nu. Synd. Han hade jag mest av alla unnat en medalj.

Carolina Klüft vann som vanlig. Slog dessutom både personligt rekord och nytt europarekord. Hon är helt sjukt bra.

Men Stefan Holm har den bästa hemsidan.

Hur promota damfotboll

Kikade lite på matchen mellan Umeå och LDB Malmö idag, TV4 visade den. Tyvärr vann Umeå och har nu trygga 7 poäng ner till Malmö.

Damfotboll alltså. Denna företeelse som likt curlinglandslaget under vinter-OS, emellanåt blir oerhört populär, fast då i samband med EM eller VM. Detta naturligtvis beroende på att det svenska damlandslaget tillhör världens 3-4 bästa lag.

Och visst är dessa arrangemang kanonbra, för oss som gillar fotboll. Det är spänning och bra spel. Vilket inte alltid kan sägas om spelat i damallsvenskan. Umeå vinner nästan alltid och resultat som 7-0 är inte ovanliga.

Sådant jämnar antagligen ut sig om man ger det lite tid. Damallsvenskan har trots allt inte funnits längre än från början av 90-talet. Likaså lär ju spelet utvecklas med tiden. Men ett par saker tror jag man skulle kunna göra för att påskynda trenden. Nämligen, anpassa spelet efter aktöterna, istället för tvärtom.

Man skulle kunna ha något mindre och något lättare fotbollar. Kvinnor är generellt mindre än män, och har mindre muskelmassa. Att använda en boll gjord för större människor funkar, men spelet blir lidande, alldeles i onödan.

På samma sätt borde man fundera över om planen borde vara lite mindre. Slutligen kan man också fundera över att använda något mindre målburar.

Friidrotten har för länge sedan kommit på det här. Exempelvis är häckarna lägre i damernas lopp än herrarnas, i kula för damer så är tyngden lättare, och i mångkamp så är det färre grenar. Detta har inte gjort damidrotten mindre populär, utan tvärtom betydligt intressantare.

Skönt nog så är det inom kort både friidrotts-VM och VM i damfotboll. Ännu lyckligare kommer det sammanfalla med 11 dagars total ledighet för min del.