SAS (Symbollösningar mot Allvarliga Symptom)

Jag skrev för ett par veckor sedan om att regeringen tänkte ändra antagningsreglerna för högre studier. Jag tänkte utveckla lite varför jag är emot reglerna.

Reglerna kom till i ett hedervärt syfte, nämligen att den sociala snedrekryteringen skulle minska. D v s att inte bara medelklassbarn skulle studera på högskolan, utan att även arbetarkids skulle få större chanser. Att alla människor ska ha samma chans i livet är något så gott som alla politiker strävar efter. Lösningarna på det varierar däremot i det oändliga. I det här fallet har det slagit snett.

Fallet är egentligen ett tydligt exempel på hur socialdemokratisk politik försöker bota symptom genom symboliska handlingar. Ett enkelt beslut, i det här fallet genom att underlätta för människor som uppnått en viss ålder och arbetat sammanhängande ett visst antal år, ska råda bot på ett gigantiskt problem: Att fattiga människors barn har mycket sämre möjligheter att göra karriär än barn till rika föräldrar.

Det som skulle behövas är exempelvis en bra grundskola. Det jobbiga är att en bra grundskola kostar pengar. En annan jobbig sak är att skolan hela tiden, relativt sett, blir dyrare. Det är inget enkelt beslut att satsa mer pengar på skolan. Särskilt inte så mycket så att alla barn får samma reella chans. När skolan dessutom får en mindre andel av BNP än för 25 år sedan, så blir det naturligtvis inte bättre.

Att skolan ska få mer resurser är det egentligen inget parti som driver. Det pratas istället om betyg och behöriga lärare. Det är tråkigt. Jag vill helst slippa betyg över huvud taget, inte minst eftersom det slår emot arbetarklassens barn. Men även om man gillar betyg, vilket jag respekterar, så tycker jag det är korkat att tro att ett bättre betygssystem råder bot på de problem grundskolan har. Och behöriga lärare är såklart viktigt, men hur utbildad än lärare än är, så kan man inte bedriva en vettig undervisning med 30 elever.

Men istället för att iallafall försöka jobba i den här riktiningen, så är den socialdemokratiska "lösningen" att införa specialaregler för en slumpvis utvald grupp, i det här fallet 25-åringar och uppåt som arbetat. Sådan politik- Symbollösningar mot Allvarliga Symptom- borde inte de Gröna ansluta sig till, utan tvärtom vara i stenhård opposition mot.

Vi vill inte ha nån återställare av det här borttagandet, om det är en ny riksdagsmajoritet efter nästa val.