En massa konstitionstyckande

Det är kul att ibland inte ens vara nära att vara överens. Liksom Tomas Melin och Johan Hellström skriver om artikeln i Svenska Dagbladet, tänkte jag också göra det.

Skribenten är förre försvarsministern och Talmannen Thage G Peterson, som lyfter några synpunkter till den grundlagsutredning som görs. 10 stycken närmare bestämt. Och jag håller inte med om någon, även om jag heller inte är stenhårt emot alla.

1. Peterson dissar en författningsdomstol. Vilket jag tycker skulle vara en utmärkt institution, i de fall det faktiskt är osäkert om politikerna själva följer grundlagen. (Jag har tidigare skrivit om hur fel det kan bli när man ska syna sig själv)

2. Peterson tycker man ska kasta idén om möjligheten att utlysa kommunala nyval till papperskorgen. "En sådan regel skulle öppna för en cirkus ute i kommunerna" och "Höj istället småpartispärren" tycker Thage.
Vilket ju bara är ett förakt mot lokala väljare och politiker. I höstas hade jag en insändare i ämnet, självklart ska kommuner och regioner själva kunna ta ställning till detta, på samma premisser som riksdagen kan utlysa nyval.

3. Grundlagsskydda offentligt ägande? Goddag yxskaft.

4. Grundlagsskydda vissa fackliga rättigheter.
Tja, rätten att fritt organisera sig i föreningar bör vara en grundlagsskyddad rättighet. Men att teckna kollektivavtal? Nej.

5. Här resonerar Peterson kort kring valsystemet, utan att lägga in några kontroversiella ståndpunkter. Själv vill jag att regioner och kommuner till viss del, inom vissa ramar, själva ska bestämma när de vill ha val, Peterson vill ha gemensam valdag.

6. Den sjätte punkten är definitivt ett nytänkande, att kommuner ska få välja en del av riksdagsledamöterna. Jag är emot av principiella skäl, politiker ska i möjligaste mån väljas av folket. Däremot håller jag med om att band emellan kan vara positivt, och har därför mycket svårt för miljöpartiets praxis om att man inte ska få sitta i riksdag och kommunfullmäktige samtidigt.

7. Jag har svårt att se poängen med Petersons åsikt 7, eftersom den regering som då skulle bli vald antagligen skulle vara alldeles för svag för att kunna fungera. Statsministern har dessutom en väldigt stark position i Sverige.
Mina förslag är istället; låt riksdagen fatta det formella beslutet om vilka som ska sitta i regeringen. Låt statsråden vara valda till Sveriges riksdag.

8. Den enda punkten jag håller med Peterson är den här. Partierna har svikit personvalet. Men lösningen "För att visa respekt för partiernas nomineringar kan en ­regel införas om att valsedelns ­första namn anses förkryssat om inte kryssningsrätten har använts" duger inte. Bättre isåfall, inför obligatorisk kryssning av kandidat. Och slopa personkrysspärren helt!

9. Håller med om att det är ett problem, men att ta bort möjligheten är helt fel!

10. Det är helt fel att minska utjämningsmandaten. Att minska proportonaliteten överhuvudtaget är farligt för demokratin. Att minska antalet riksdagsledamöter är jag skeptisk till, även om en sänkning till 299 knappast skulle vara förödande för landet, det handlar ju om innehållet, inte antalet?

I 1 av 10 punkter håller jag alltså med den förre talmannen. Vilket jag inte är överraskad över, han har ju en annan ideologi. Och de saker jag hade tagit upp att lägga till, är jag lika säker på att han inte ställer upp på.

* Sänkt rösträttsålder.
* Slopad ålder för att kandidera.
* Betydligt större befogenheter för kommuner och regioner.

Avslutningsvis, visst är det bra om många accepterar grundlagarna, och då speciellt Regeringsformen, som förslaget sedan blir. Men att tro att "alla" ska vara överens om resultatet är bara puckat. Varför skulle man vara överens om den? Vissa säger att en grundlag ska vara fri från politik, eller "det är farligt att göra grundlagen till partiprogram" som Thage G Peterson uttrycker det (även om han egentligen säkert menar tvärtom, fastän han är sosse?). I själva verket är ju Grundlagen det mest politiska vi har, den anger ju formerna för hur landet ska styras.

Ett är i varje fall klart, jag och Thage G kommer aldrig bli överens.