måndag, december 03, 2007

En grön paradox

Wallner skriver på sin blogg om den "konservativa paradoxen", att å ena sidan förespråka kompetens istället för kön när det gäller kvotering, men å andra sidan förespråka kvotering när det gäller vårdnadshavare till barn.

Även om även Kristdemokraterna vilar på konservativ grund, så tycker jag att "kompetensargumentet" snarare är ett liberalt argument än ett konservativt. Det spelar ingen roll vilket kön man har, det är vem man är och vad man kan som har betydelse. Vissa neokonservativa lär förvisso låna argumentet för att hitta en ursäkt till att inte få med några kvinnor alls.

Men ändå. Låt gå för att det även kan fungera som ett konservativt argument. Det man isåfall inte får glömma är att samma paradox när det gäller kön och kompetens även gäller omvänt. Det vill säga de som tycker att hur bra barnuppfostrare man är inte beror på könet, utan på faktorer som förmåga att visa och ge kärlek, lära om rätt och fel, och dylikt. Men att samma personer kan tycka att en jämlik könsfördelning är det fundamentala målet för en sammansatt styrelse.

Vad gäller den förstnämnda frågan, om föräldrars kön och kompetens, finns inga delade meningar inom De Gröna, jag har iallafall aldrig hört någon. Vi är rörande överens om att föräldrarnas kön är ointressant. Synen på människan som kallas queer.

Ologiskt nog så har de flesta en helt annan syn på exempelvis kvotering i bolagsstyrelser. Här anser man plötsligt att en jämlik fördelning är ett allt annat överhängande mål, även när det får absurda konsekvenser. Helt oqueert, om man frågar mig. Oliberalt. Ogrönt.

En vanlig invändning är att "det bara är en metod för att ge kvinnor plats så att könet får minskad betydelse". Vilket är ungefär som att försöka minska en snöboll genom att rulla den i mer snö. Resultatet blir det motsatta, man tydliggör könsskillnaderna istället för att negligera dem.

Jag bloggade i våras om de ideologiska skillnaderna som finns på kön inom miljöpartiet. Det är givetvis lika aktuellt fortfarande.

11 kommentarer:

Henrik sa...

Kul att någon annan också insåg det totalt uppenbara.

Jakop Dalunde sa...

Jag håller verkligen med.

Förhoppningsvis blir det ändring på det frånochmed RÅM 08.

Henrik sa...

Men vänta nu Jakop, du förespråkade så sent som i det där inlägget från årets årsmöte ett ännu tydligare könshäntagande i valet av styrelsen. Dessutom citerar du Anders på din egen blogg helt utan att skriva ett enda ord om någon omvänd paradox (vilket förvisso inte säger något egentligen, men det antyder att du inte insåg det eller inte ansåg att det var något viktigt vid tillfället). Vet du själv vad du tycker egentligen? Eller ändrar du bara åsikter efter vad som verkar vara mest gångbart för tillfället? Det är lätt att tro det för oss som inte riktigt hinner med i dina plötsliga svängar.

Jakop Dalunde sa...

Nej, det jag förespråkade i inlägget på RÅM-bloggen var ett minskat könshäntagande.

Med de queerfeministiska glasögonen på sig, så ter det sig för mig orimligt att ha den nuvarande skrivningen i stadgarna:

"Könskvotering tillämpas vid val till alla av årsmötet tillsatta poster, med 50% av vardera könet, plus minus en person, undantaget revisorerna."

Dock så anser jag att man med eller utan queer-glasögon, inte kan blunda för den nuvarande könsmaktsordningen mellan de socialt konstruerade könen. Därför bör ett visst antal platser vara reserverade för kvinnor. Sen om det är 40 eller 50%, plus-minus en person eller inte, det är inte det avgörande för mig.

Det jag vill komma fram till är främst två saker:

att människor som inte vill definiera sitt kön ska kunna kandidera på samma villkor

och att det inte ska bli som på RÅM 07, där tre män får fribiljetter och två betydligt mer kompetenta kvinnor blev bortvalda.

Jakop Dalunde sa...

Men, om man sen tittar på de två senaste RÅM så visar det att könsmaktsordningen inte verkar påverka just fs-kandidaturerna nämnvärt.

Vi verkar snarare ha både fler och enligt mig mer kompetenta kvinnliga kandidater.

Och om det nu skulle vara så, att den socialt konstruerade könsmaktsordningen inte är gällande inom Grön Ungdom, då är jag absolut för att avskaffa könskvoteringen helt och hållet.

Så jag vet faktiskt precis vad jag tycker, och jag har tyckt så sen ett tag tillbaka. Jag är bara pragmatisk också.

Jakop Dalunde sa...

Och sen är det väl inte mer konstigt att jag inte nämner den omvända paradoxen när jag citerar Anders, än att Anders själv inte nämner den?

Det var tillochmed Anders som gjorde just mig till övertygad queerfeminist.

Faktiskt så tänkte jag tyvärr inte ens på det, vilket jag bara kan beklaga. Och premiera Rasmus för att han tog upp det.

Henrik sa...

Tydligen så trampade jag på en öm tå eller något...

Nja, det var siffran 50 % för ett visst kön som du pläderade i det gamla inlägget som fick mig och undra lite. För det är enligt mig de facto ett ökat hänsynstagande av kön på alla sätt (och väldigt tydligt det dessutom vilket borde få folk att reagera). Det är rent av diskriminerade mot individer av det icke nämnda könet. Men vad jag förstår är det egentligen inte någon viktig siffra för dig så då skiljer sig inte våra åsikter åt så värst mycket och det finns något som liknar logik i ditt resonemang.

När det gäller paradoxen så tror jag att jag kommenterade den innan Ramsus skrev sitt inlägg. Jag tror vi tänkte likadant ungefär samtidigt "great minds think alike" som det heter.

För övrigt så kallar jag mig aldrig queerfeminist om nu någon skulle tro det. Jag brukar välja att försöka se personer i första hand och kön först därefter bara.

Jakop Dalunde sa...
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
Jakop Dalunde sa...

Nja, det var väl snarare så att jag tonen i ditt inlägg var opåkallat hård:

"Vet du själv vad du tycker egentligen? Eller ändrar du bara åsikter efter vad som verkar vara mest gångbart för tillfället? Det är lätt att tro det för oss som inte riktigt hinner med i dina plötsliga svängar."

Det fick mig att vilja förklara klart och tydligt vad jag tycker i frågan.

Och jag tycker fortfarande att tonen i din andra kommentar är lite tråkig:

"det finns något som liknar logik i ditt resonemang."

Medans jag beundrar din förmåga att "försöka se personer i första hand och kön först därefter bara", så tror jag tyvärr att jag och många andra misslyckas med det för det mesta.

Därför så är det queerfeministiska perspektivet viktigt för mig.

Henrik sa...

Själv var jag ganska trött på att du i många debatter såväl internt som externt har använt dig av taktiken att helt plötsligt ändra åsikter och infallsvinkel ganska kraftigt när andra har kommit med kommentarer som visar att du inte har tänkt till tillräckligt mycket. Visst är det jättebra att kunna göra det, men den som har politisk mognad tycker jag själv ska kunna göra någon grundanalys som är någorlunda hållbar innan man börjar uttala sig från början. Att hålla med allt som låter bra och vara emot allt som låter dåligt är i längden inte någon vidare bra analysmetod i mitt tycke.

Jag ber om ursäkt om jag var onödigt hård men jag kände helt ärligt att det var enda sättet få ett rakt och ärligt svar från dig, vilket jag fick och uppskattar. Det visade sig dessutom att vi sakfrågan egentligen har liknande åsikter.

Att jag sedan inte fullt ut ser logiken i ditt agerande utifrån mitt perspektiv, min ideologi och min föreställningsvärld är väl en sak. När du börjar kommentera det som att min ton är tråkig så är det din tolkning. Själv skulle jag tolka in en hel del av att någon som inte nöjer sig att svara tre gånger på samma sak, utan dessutom ringer upp en person som den aldrig ens har hälsat på vid något tidigare tillfället. Men jag låter bli och anser att jag har betydligt viktigare saker för mig än att diskutera sådant med dig.

Jakop Dalunde sa...

Det var tråkigt att du fått den uppfattningen.

Anledningen att jag ringde var för att det lätt blir missförstånd på internet, jag upplevde att du hade fått mig totalt om bakfoten.

Och du hade ju all möjlighet i världen att svara "nej" på min första fråga om du hade tid att diskutera saken. Jag är iallafall glad att du tog dig tiden, det uppskattade den diskussionen.