söndag, december 28, 2008

Tummetott-utredningen

I våras kändes det bra, men med facit i hand så känns besvikelsen stor. Av de uppgörelser som gjorts mellan de borgerliga partierna och de Gröna om en rad förbättringar av regeringsformen i Grundlagsutredningen, så bidde det en tummetott. En spärrsänkning av personvalsspärren, en veckas tidigare val, ett modernare språk, ett intet förpliktigande kapitel om kommunalt självstyre. Vad som saknas är desto mer. En författningsdomstol, till skydd för just grundlagen, reella skyddade bestämmelser om självstyre för kommunerna, rösträtts- och valbarhetssänkning, och en ökad kontrollmakt av regeringen mer än att konstitutionsutskottet ska få tillgång till papper.

Vissa anser att det är viktigt att man ska vara överens om spelreglerna, och att det därför är logiskt att förändringarna inte blir så dramatiska. En hållning som är såväl felaktig- är man inte överens så är man inte- som osund. Att underlåta att göra en förändring är ett lika stort beslut som att göra en förändring, om man faktiskt utreder frågan i en statlig kommitté.

Särskilt provokativt är de icke föreslagna förbättringarna av regeringsformen mot bakgrund av det nyss antagna Lissabonfördraget i riksdagen, vilken socialdemokraterna röstade igenom tillsammans med de borgerliga partierna. Men när miljöpartiet ska samverka högerut i frågan om regeringsformen, då måste man tydligen vara överens helt och hållet. Miljöpartiet har haft en feg och inkonsekvent hållning i dessa frågor. Och från ungdomsförbundet har kritiken lysts med sin frånvaro, då man uppenbarligen inte anser att frågan är viktig.

Jag ska läsa igenom en del av kapitlen i utredningen lite mer ingående. Eventuellt kommer det fler kommentarer på bloggen.

tisdag, december 16, 2008

Riskerna med blockupplösningen

Skrev häromdagen om att ett grönt parti som en del av ett större politiskt rödgrönt block har större möjligheter att få igenom grön politik, än att satsa på utanförskap. Idag tänkte jag skriva om farorna med ett politiskt Sverige utan politiska block. För jo, det finns faktiskt såna. Också.

I ett läge där det av någon anledning skulle bildas en mittenregering, bestående av till exempel (s), (mp) och (fp), så skulle oppositionen vara (v), (c), (m) och kanske (kd) eller (sd).

(v) skulle utvecklas åt vänster, absolut eller i vart fall relativt kontra regeringen. Partiet skulle förstås inte få igenom någonting, och bli alltmer marginaliserat. Samma sak skulle gälla för (kd), om man inte var med i regeringen, och för (sd), som emellertid är i den situationen idag.

(m) å sin sida, skulle inte bli marginaliserade i första taget, men vara den samlade reella oppositionen tillsammans med (c). I ett sånt läge skulle en (s)- och (m)-regering bli fullt tänkbar. Samt andra konstellationer också, utom de alltför radikala.

Man kan förstås ha olika åsikter om hur den politiska utvecklingen i ett sådant politiskt landskap skulle leda. Många gröna drömmare lever nog i villfarelsen att den grönaste politiken från blåa och röda partier skulle slå igenom: Värna om de resurssvagaste, friare migrationsregler, decentralisering, en grönare småföretagarpolitik, satsningar på kollektivtrafiken, och så vidare. Jag tror att man tänker helt fel isåfall.

I ett blockupplöst Sverige så kan det likväl gå åt rakt motsatt håll: Ännu stramare invandringspolitik, en ännu generösare biltrafikpolitik, en ännu mer hårdfår arbetslinje och ett ännu större gynnande av stora företag kontra mindre.

Det som tyder på det senare är inte minst det danska exempel. Blockpolitiken är betydligt mindre, men politiken är mer centrerad åt mitten, vad "vanligt folk vill ha". Miljöpartiet ställer inte ens upp i valen enligt Wikipedia, något vänsteralternativ lär finnas men garanterat utan inflytande, och ett parti som "Ny alliance" kan dyka upp på några månader och gå in som ett reellt regeringsalternativ, eftersom man är ett "mittenparti". Möjligheterna till politiskt utsväveri är högst begränsade.

Det finns för- och nackdelar med allt. Men en rödgrön regering känns oerhört mer stabilt och långsiktigt än en "mittenregering".

lördag, december 13, 2008

Blockpolitik och majoritetsprincipen

Long time no see. Men även om bloggen inte uppdateras som förr i tiden, så kan ihärdiga läsare fortfarande se fram emot mer utfylliga analyser med ojämna mellanrum. Smalare men vassare, med andra ord.

Ämnet för dagen är Blockpolitik och miljöpartiets utveckling. Inte minst mot bakgrund av Birger Schlaugs ihärdiga analyser både här och där. Det förra språkröret, och de Grönas främsta företrädare på 90-talet, menar huvudsakligen i sin kritik att miljöprtiets tillväxt- och konsumtionskritik suddats ut, att planerna på koalitionen med (s) och (v) banar väg för ett tvåpartisystem, och att ett nytt parti behövs för att stå fritt från blockpolitiken, och ta tillbaka det miljöpartiet stod för på 80-talet.

Schlaug, och en del andra som håller med honom i högre eller lägre utsträckning, gör en grov feleanalys i frågan om blockoberoende och om ett nytt parti som ska stå "utanför" denna.

Jag förnekar inte att det finns två block i riksdagen idag. Ett borgerligt, som stöder regeringen, och ett rödgrönt, som vill bilda regering efter valet 2010. Men att dessa block skulle vara bestående är inte gjutet i sten, och det är den felanalysen Schlaug med flera gör. Att man ingår i en koalition med andra partier, eller politiska "block", gör inte att "blocken" inte kan komma att ändras framöver. Partier utvecklas, nya bildas, andra går under, och vilka som har nytta av att samverka med vilka förändras. Styrkan inom konstellationer förändras med allmänna val. Ingenting är statiskt. Ett rödgrönt block finns idag, precis som ett borgerligt, men det kan ändras idag och imorgon.

Regeringen styr riket enligt regeringsformen. Regeringen kan avsättas om en riksdagsmajoritet röstar för ett misstroende. Indirekt så måste regeringen ha stöd, aktivt eller passivt, av en riksdagsmajoritet. Det är en sund princip som de allra flesta ställer sig bakom. Särskilt eftersom alternativet, med enmansvalkretsar a' la England, innebär ett riktigt tvåpartisystem.

Det svenska systemet innebär således att partier måste gå ihop, om inget parti ensamt vinner majoritet. Något som hänt vid ett par tillfällen då (s) gjort det, men det lär knappast hända på länge igen, och tur är väl det. Det är bra. Det innebär nämligen att en mångfald av både partier och viljeinriktningar tar plats såväl hos majoriteten som hos opposition, vilket vi kan se idag. Och även om den nuvarande regeringen domineras av moderater, så har även de andra borgerliga partierna fått igenom hjärtefrågor.

Att stå "fri från blockpolitiken", som Schlaug förespråkar, innebär med det svenska systemet att man vill stå utanför inflytande och makt. Man vill tycka saker, men inte gå ihop med andra partier och jämka sig samman till majoritetsbeslut som drivs igenom. Man tror att ställa sig utanför är att ta ansvar. Man tror helt felaktigt att man låser in sig för framtiden genom att göra uppgörelser i nuet.

Invändningen som kommer är då att man vill "stå fri innan valet", och göra uppgörelser och kompromisser efteråt. Två allvarliga invändningar finns mot det, som gör en sån hållning orimlig ur grönt perspektiv:

1) Det stärker de stora partierna, i dagsläget (s) och (m). De som har organisation, inarbetade nätverk, erfarenheter, med mera, gynnas av ostrukturerade korta förhandlingar. Att grundligt diskutera hur processer ska gå till, hur man ska ge och ta, med mera, skapar en mer jämlik förhandlingssituation. Att "vänta till efter valet" är ur den aspekten att välja mindre politisk mångfald och mindre inflytande för mindre partier.

2) Det ger partiledningarna mer makt på väljarnas bekostnad. Genom att inte "binda sig" innan valet, får partiledningarna fritt spelutrymme att hitta allianser efter eget behag. Väljarna får finna sig i att titta på och med vissa risker finna sig i att bli lurade. Det är en attityd som inte borde vara grön, men som kommit att bli det på grund av en rubbad självbild som några som står över alla andra. Eller "utanför blockpolitiken", som man uttrycker det.

Sammanfattningsvis, vill man påverka kan man inte stå utanför, såvida man inte får egen majoritet. Ju tidigare man är i en förhandlingsprocess, ju större chans har man att påverka innehållet i kompromissen. Och att man är inne i en förhandlingsprocess gör inte att man bundit upp sig för all framtid.

Den andra delen av Schlaugs kritik mot konsumtions- och tillväxtkritiken i Miljöpartiet blivit alltmer undanskymt, stämmer delvis. De Gröna har förvisso fortfarande sitt politiska fokus på livskvalitet, lyfter fram möjlighet till deltid när andra pratar om rätt till heltid och vill ta ut delar av tillväxten i sänkt arbetstid. Men att driva en politik för nolltillväxt är svårt. Att det skapas stora svårigheter i Malmös kommunalekonomi när inkomstökningen stannar vid 3,2 procent istället för 4,0, talar sitt tydliga språk. Att ett nytt grönt parti skulle kunna reda ut frågan på ett bättre sätt än Miljöpartiet har gjort tror jag däremot inte ett ögonblick på.

Jag skulle gärna ställa tre stulna frågor till Birger Schlaug: Vad vill du göra, hur vill du göra det, och med vem vill du göra det?

söndag, november 02, 2008

Halvtid!

Det känns lite som att jag nu börjar förstå innebörden av den gamla s-devisen stolt men inte nöjd, efter att Malmös styrande politiska majoritet (s), (v) och (mp) idag ger ut sin halvtidsrapport. Under de två år våra partier styrt vår fantastiska stad så har vi åstadkommit mycket mer än vad jag innan kunde tro. 220 punkter över alla områdena partierna kom överens om i valplattformen för två år sedan.

Företrädare från majoritetspartierna, Fredrik Fernqvist (mp), Ilmar Reepalu (s) och Anneli Philipson (v), skriver även på Sydsvenskans Aktuella frågor om vad vi gjort, och vilka utmaningar som väntar framöver.

När partiöverenskommelsen var underskriven så sa Ilmar Reepalu på presskonferensen att vi är så ense att vi "drömmer samma drömmar på nätterna". Rapporten visar att påståendet inte är helt taget ur luften.

För de Grönas del så visar det på vilket sätt vi tillsammans lyckats med förvandlingen från litet oppositionsparti, till att vara en del av en majoritet som gör konkreta saker. Detta i alla Malmös 20 nämnder och kommunfullmäktige.

Om någon vill ha rapporten är det bara att slänga iväg ett mail.

tisdag, oktober 28, 2008

Grattis Joann

Lillasyster Joann blev vid midnatt alldeles vuxen. 18 år. Stort grattis. Känns ju himla kul.

fredag, oktober 17, 2008

Goa Göteborg

Jag har inte sagt nåt. Och om jag har gjort det, så tar jag tillbaka alltihop.

Vädret i Göteborg är fantastiskt, kolla själv.

Station Göteborg 2008-10-17 kl 10:00Latitud 57.7, longitud 12, stationshöjd 2 mLufttemperatur 4.0 °CNederbörd senaste timmen 0.0 mmVind: riktning växlande, hastighet 0 m/s, byvind 0 m/sLufttryck 1004.0 hPa, barometerhöjd 2 mLuftfuktighet 97 %


Jag har sagt det innan och jag säger det igen, den här kongressen kommer bli nåt alldeles extra. Bryssel here we come!

måndag, oktober 06, 2008

En stor dag

De Gröna ändrar hållning i utträdesfrågan. Vi förordar inte längre utträde ur Europeiska Unionen.

Detta öppnar upp för fanstastiska möjligheter för de Gröna. Vi kan nu koncentrera oss på politiken i den kommande valrörelsen till EU-parlamentet. Vi har redan ett försprång i o m vår halvårslånga interna debatt, vilket gett många av oss nya kunskaper i olika EU-frågor.

De Gröna är steget före, vi vågar avgöra svåra frågor i beslutande omröstningar. Lösningen på det mesta är mer demokrati, såväl i partier som i parlament, och de Gröna lever som vi lär.

En stor dag.

måndag, september 15, 2008

Johans konstiga resonemang

Johan Hellström listar på sin blogg hittills fyra skäl till varför han ska rösta ja i miljöpartiets omröstning, anser du att miljöpartiet ska förorda att Sverige ska lämna EU?. Det är i mitt tycke något märkliga skäl som framställs.

  1. Statsbildningen
    Förvisso Johans bästa argument, likväl så har EU gjort mycket bra för att utveckla olika regioner, särskilt sådana över nationsgränser, som Öresundsregionen.
  2. Miljön

    Johan argumenterar utifrån att EU är ett hinder för enskilda medlemsländer att bedriva en så hård miljöpolitik som de annars skulle ha gjort. Visserligen så borde enskilda länder verkligen ha rätt att "gå före" på vissa områden än idag, i frågor som rör den inre markanden, men därifrån till att tro att frågor löser sig av sig själv, om man inte alls har gemensamma förhandlingar eller regelverk, är mer än lovligt naivt. Att gå ur EU för att att miljöpolitiken i EU och Sverige sedan kommer bli bättre, tror jag är ett felaktigt resonemang.
  3. Det är inget utträdeskrav

    Johan menar att det faktum att omröstningen inte behandlar något "krav", är anledning att rösta ja till att fortsätta förorda utträde. Han menar vidare att om frågan g'ällt det, så hade han röstat nehj, eftersom han är emot krav-politik. Det är förstås ett oerhört tunt argument. Jag ska rösta nej i omröstningen, men inte utifrån att det då handlar om ett krav att vara medlem. Det handlar om vad man vill, inte vad man kräver. Och detta oavsett om rösten blir nej eller ja.
  4. Tidpunkten

    Johan Hellström menar att det är en felaktig tidpunkt att partiet ska ändra politik, när valet till EU-parlamentet går av stapeln i juni. Jag menar att tidpunkten är den optimala. Det är givetvis inför ett val en sådan sak ska avgöras, verkligen inte direkt efter. Att skjuta upp de som vissa menat, till 2011, vore givetvis ännu sämre.

Det ska bli mycket spännande om tre veckor, när resultatet blir klart. Jag tror de flesta av medlemmarna kommer tycka som jag.

onsdag, augusti 27, 2008

Salt och blandat

Även om bloggandet går lite i stå, så är jag ju iallafall i gott sällskap. Eller ja, gott och gott. Gott och blandat. Vad hette den senaste?

torsdag, augusti 21, 2008

Kommunfullmäktige

Höstens första kommunfullmäktige går mot sitt slut. 7 timmar har de hållit på, jag har suttit och lyssnat så gott som hela tiden. Det roligaste var miljöredovisningen 2007. Ewa Bertz (fp) ansåg att "tystnaden är värd sin vikt i guld". Inte mer än så? frågade jag mig.

Moderaterna var högljudda i många frågor. Utom i miljöredovisningen...

Nu är Fredrik Fernqvist vald till kommunstyrelsen, och nu tackas Tove Hultberg (v) av i fullmäktige.

Nu är mötet slut.

torsdag, augusti 07, 2008

Grattis Stockholm

Glöm inte att fira internationella stockholmsdagen imorgon. Den enda chansen under hela millenniet. Särskilt coolt om man orkar pallra sig upp innan åtta.

Den 9 september 1999 varnades det för datakrasch. Den här gången har jag inte hört något sådant.

måndag, augusti 04, 2008

Fortfarande bloggsemester

I brist på egen semester så kommer nog bloggen fortsätta ha lite mer semester. Istället kan man läsa bloggen "nej till utträdeskravet" som uppdateras dagligen.

Partiets medlemsomröstning är en spännande historia. Frågan ska avgöras sista september, bara nån vecka innan extrakongressen inför EU-parlamentsvalet.

Jag står alltså på nejsidan. Nej till utträdeskravet. Den andra sidan är följaktligen "ja till utträdeskravet".

Johan Hellström med flera tycker att frågan är felställd, eftersom mp inte haft något utträdeskrav i praktiken. Jag håller med. Frågan om utträdesmål är mer relevant.

Men det som gynnar nej-sidan mest är antagligen ja-sidans oerhörda oerfarenhet vad gäller att stå på ja-sidan i omröstningar. Man brukar oftast säga nej.

måndag, juni 09, 2008

Bloggsemester

Det har gått långt mellan inläggen på slutet. Jag är inte den som har dåligt bloggsamvete, men nu tänkte jag klargöra att man inte kan förvänta sig fler blogginlägg förrän tidigast juli. Jag och bloggen ska ta semester. Jag ska istället för att fundera över samhällsfrågorna koncentrera mig på badtemperaturen, vad som ska läggas på grillen, och grubbla över Zlatans ömmande knän och samarbetet med Elmander. Jag ska dricka kaffe på verendan och läsa skönlitteratur.

Kan dock rekommendera den spännande upplösningen på Körkortsbloggen. Förhoppningen är att den kan komma att läggas ner inom den närmaste framtiden.

söndag, juni 01, 2008

Bananrepubliken

Sverige har EM:s fulaste matchställ.

fredag, maj 30, 2008

Dagens icke-nyhet

Malmö kommunfullmäktiges ordförande har ett hus i Höör. Hans fru är skriven i huset. Han själv i sin lägenhet på Värnhem i Malmö. Skatteverket menar att det är olagligt av Landgren att sitta i kommunfullmäktige.

Gör om kommunallagen. Låt folk själva bestämma om de har en sådan relation till kommunen att det är befogat att sitta i dess fullmäktige. Problemet drabbar särskilt yngre som studerar, men tydligen även borgmästaren själv. En icke-nyhet och något som borde vara ett icke-problem.

Kanske något för Grundlagsutredningen att kika på?

torsdag, maj 29, 2008

Helgens fundering

Om man är barn till en invandrare så är man "andra generationens invandrare", oavsett vad man är och blir i övrigt. Är man barn till en arbetare, så har man åtminstone chansen att göra "en klassresa". Det senare låter liksom mer positivt än det förra.

måndag, maj 26, 2008

Kongresstankar dagen efter

Helgens gröna kongress i Östersund kanske inte är en milstolpe i svensk politisk historia, men likväl var det den 27 gången i ordningen miljöpartiet höll ordinarie kongress. Och nog hände många intressanta saker ur olika aspekter:

* Partiledningens triumf

Så tycker experttyckarna från mainstreammedia, Sydsvenskan, Aktuellt, Expressen mfl. Visst, det är svårt att inte hålla med. I de viktiga frågorna gick allt rörens väg. Vi ska medlemsomsrösta om utträdeskravet i god tid innan EU-parlamentsvalet. Vi klubbade ett bra förslag för bättre ekonomisk grundtrygghet.

* De unga kvinnornas triumf

Annika Hirvonen, Sara Parkman och Maria Ferm. Dessa drog kongressens största applåder i sina respektive anföranden, så länge jag höll mig i plenum åtminstone. Tydliga, konkreta, radikala och orädda.

* Framtidstron

En vag rubrik, men tydlig känsla, iallafall hos mig. De Gröna är på gång. Vi är många, vi är engagerade, vi är smarta och vi är positiva som satan. Jag har inte haft alls samma känsla på de tidigare fyra kongresserna jag varit på.
Att allt runtomkring klaffar underlättar förstås. Logistiken var kanon, påverkanstorget blir sakta men säkert allt bättre.

* Kursen för nya medlemmar var enligt uppgift alldeles lysande

Lillebror var ofantligt nöjd och peppad efter helgrens nybörjarkurs. Bra jobbat, Agnes med flera!

* Givetvis fanns nåt minus också

Jag förstår mig inte på kongressens organisatoriska funderingar ibland. Men men.

lördag, maj 24, 2008

Glömde

När man publiceras på Politikerbloggen får man ju faktiskt berätta det på sin egen också.

Stolt och nöjd

Gårdagen var den mest intensiva på mycket mycket länge. Från morgon till natt var det diskussioner, möten, påverkanstorg, protokollsskrivning, yrkandeskrivningar, hitta rätt salar, prata med gamla och nya vänner och bekanta.

Höjdpunkten för dagen var EU-frågan. Den omskrivna och omdebatterade frågan, om de Gröna ska ha kvar sitt mål om att Sverige ska utträda ur EU. Motionen, skriven av mig och några fler, debatterades i 45 minuter i plenum. Bara ungefär hälften av de som ville prata i frågan fick det dock inte, så inte heller jag tyvärr. Men med facit i hand var det inte hela världen eftersom GU Stockholms nya språkrör Annika Hirvonen made my day med ett fantastiskt tal. Hon fick de mest rungande applåderna, liksom citat i såväl Aktuellt som DN. Mycket imponerande.

Beslutet blev sedan, igår kväll, att en medlemsomröstning i hela partiet ska avgöra frågan, och att kongressen inte tog något beslut. Jag ställer mig helt bakom beslutet. Även om det antagligen hade varit majoritet för att stryka kravet så känns det bättre om en så historiskt stor fråga får avgöras av alla medlemmar som vill.

Idag handlar det om ekonomisk grundtrygghet och storleken på riksvalberedningen. Sen ska GU:s språkrör hålla tal, lillebror ska komma förbi, och jag ska ansvara för ytterliggare ett påverkanstorg. Jag gillar mötesformen mer och mer för övrigt.

Ikväll är det visst Eurovision Song Contest, har någon sagt. "I love Europe" är visst inte med. Synd. Det hade varit lite komiskt.

tisdag, maj 20, 2008

Det våras för demokratin

Ingvar Svensson (kd), Henrik von Sydow (m), Peter Eriksson (mp), Daniel Tarschys (fp) och Kerstin Lundgren (c) skriver idag på DN-debatt om tolv gemensamma ståndpunkter man kommit överens om i grundlagsutredningen. För oss som har lokalt självbestämmande och decentralisering av beslut som hjärtefrågor är det mycket trevlig läsning. Genomgående presenteras förbättringar jämfört med idag.

Man vill stärka personvalsinslaget, och går så långt som att slopa spärren helt. Idag måste man få 5% av kryssen lokalt eller regionalt för att kryssas upp, och hela 8% på riksdagslistan. Modigt och strongt!

Man vill stärka grundlagen genom att inrätta en författningsdomstol som ska kunna pröva om lagar eller förordningar strider mot denna. Helt rätt och riktigt.

Man föreslår också att "genom att vår kommunala självstyrelse förses med en närhetsprincip och proportionalitetsprincip stärks möjligheten att pröva om lagstiftning strider mot grundlagens skydd för det lokala självstyret." Även om det inte är klockrent vad som åsyftas, så är det iallafall bättre än idag. Idag bestämmer riksdagen helt och hållet vad den kommunala självstyrelsen ska handla om. Och så är man förvånad om människor visar sig vara ointresserade av kommunpolitik...

Slutligen har man som tolvte förslag att alla hinder för att kommuner ska införa trängselavgifter ska bort. Vilket förstås är jättebra, men även borde innefatta betydligt fler skatter (om man nu ska ha begränsningar).

Tja, ett förslag var kanske dåligt. Skilda valdagar för kommuner och till riksdag. Jag är inte säker. Och när jag inte är säker säger jag som jag brukar: Låt kommunerna bestämma det själva!

Hursomhelst, jätteroligt att det gröna språkröret fått med sig de borgerliga på så många bra förslag!

måndag, maj 19, 2008

Snart kongressdags

Det har inte hunnit kongressbloggats nåt i år. Tyvärr, inte minst med tanke på hur kul det är att gå tillbaka och se hur man tänkte då. Typ.

I år är det två heta frågor, om ekonomisk grundtrygghet och om utträdeskravet till EU. Sen kan det förstås hetta till i andra frågor också.

Alldeles oavsett nåt annat, hoppas jag diskussionerna blir konstruktiva. Hoppas, hoppas.

Sen ska det faktiskt bli fantastiskt med kongress på gamla hemmaplan...

söndag, maj 18, 2008

Zlatan är bäst

Sveriges genom tiderna bästa fotbollspelare har gjort det igen. Zlatan, alltså.

Hans lag, Inter, ledde ligan överlägset. Zlatan hade tryckt in 15 mål. Sen skadar han sig. Inter börjar tappa. Och tappa. Roma kommer sånär ikapp. Inför sista omgången leder Inter med 1 ynka poäng. Roma leder sin match. Inter har 0-0.

Zlatan, som inte spelat på flera veckor, byts in. Han trycker in två mål, och ytterliggare ett ligaguld är säkrat.

Sydsvenskan skriver, Aftonbladet också. Och alla ndra också.

Nu är det snart EM, med Zlatan kan vi slå alla. Men lägg ner Italien nu, vi vill se dig i England!

måndag, maj 12, 2008

Människosyn

Dagens utflykt var gymnasieskolan Rönnen, och andraårsklassen på Hälsoprogrammet. Malmös sex största partier var inbjudna för att delge sitt respektive partis människosyn, och hur vi ser på framtiden med skiften i värderingar och annat.

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet backade dock, eftersom Sverigedemokraterna var med. Därför fick församlingen inte ta del av den socialistiska synen på människan. Lite synd.

Inge Garstedt (m) och Fredrik Sjögren (fp) var hyfsat överens om det mesta. Mattias Karlsson (sd) försvarade sig ivrigt fastän ingen angrep honom (det handlade inte om debatt, utan samtliga fick fritt uttala sig och inte kommentera varandras inlägg), och jag redogjorde för min gröna syn på människan. Den vackraste. Den som lockade in mig i partiet en gång.

Himla kul. Man börjar komma igång lite. Snart är det ju dags för valrörelse igen.

torsdag, maj 08, 2008

Politiskan- demokratins största fara

Jag minns fortfarande skammen på ett av de första kommunfullmäktigemötena, sena hösten 2002. Jag visste inte vad "konsensus" betydde. Ohyggligt pinsamt. Särskilt som det var så uppenbart för alla andra. Jag var också osäker på hur långt de kommunala befogenheterna sträckte sig, var man kunde inhämta all information som ändå finns, vad man har rätt att ställa för krav och sist men defininitivt inte minst, vad som lämpar sig att göra. Fråga kan man ju alltid göra, men så kul är det ju inte att göra bort sig flera gånger. Särskilt inte om man är yngst i församlingen och utätts för diverse härskartekniker.

Snabbt och säkert lär man sig ohyggligt mycket. Den parlamentariska gången. Att det inte går att övertyga politiker om att ändra beslut i kommunfullmäktige, hur mycket man än vinner debatten eller hur bra argument man än har. Man lär sig att konsensus betyder att alla är överens, vilket man exempelvis strävar efter att vara om beslutet egentligen inte är bra. Eller att lyssna på medborgarna betyder det är min tur att få igenom ett beslut nu, jag har vikt mig så många gånger.

Detta formaliserade byråkratiska väl skyddade minoritetsspråk kallar jag ibland för "politiska". Jag uppskattar att mindre än en femtedel förstår språket, och att kanske en knapp tiondel talar det, men det finns förstås dialektaliska skillnader som även extremt vana politisktalande knappt förstår. Även jag själv, som är relativt jättevan, har svårt att hänga med i alla begrepp när vissa riksdagsutskott har TV-sända debatter.

De flesta som går med i partier vill förstås, liksom jag själv beskrev det, lära sig det formaliserade språket. Det är inte konstigare än att lajvare utvecklar egna begrepp, och att kattutställare utvecklar sina. Det som blir farligt är när man översätta sitt formaliserade politiska, till vanlig svenska. Politik och demokrati angår ju faktiskt alla, till skillnad från lajv och world of warcraft-aktiva.

Därför kändes det fantastiskt skönt igår, att fortfarande kunna gå in till en åttonde klass och förklara grön politik utan att använda begrepp som man inte använder. Att utan konstgjort babbel lugnt beskriva varför jag blev tilltalad av miljöpartiet när jag gick i åttonde klass. En extra utmaning är det förstås när många har svenskan som andraspråk. Då är politiskan ännu längre bort.

Men "unga är ju inte intresserade av politik", brukar man ju få höra. Visst, självklart är det många unga som inte alls bryr sig om politik. Precis som i alla andra åldersgrupper. En viktig anledning är att man inte pratar samma språk, även om det är svenska.

Fick iallafall många goda och relevanta frågor och synpunkter. Det var riktigt roligt och oerhört givande. Det dom kallar "vara ute i verkligheten" på politiska.

onsdag, maj 07, 2008

Ilmar och betygen

Det är lite dåligt med tid att blogga för tillfället. Skola, körkortsteori och politik. Men jag tänkte iallafall passa på att göra något helt nytt. Småhylla Ilmar Reepalu.

Bakgrunden är, från början, SVT:s dokumentärserie Klass 9A. (Jag följde själv de första 7-8 avsnitten, ska kolla ikapp på nätet så snart jag hinner). Ilmar menar, efter att ha sett serien, att skolans problem inte enbart handlar om brist på resurser, d v s lärare, utan att det också är viktigt hur lärarna agerar. Hur de sköter sina jobb. Han vill därför att eleverna ska börja utvärdera sina egna lärare efter avslutade kurser. "Betyg" kallar många det, Sydsvenskan exempelvis. Reepalu själv kallar det just "utvärdering".
Döm själva. Ilmars uttalande finns här.

Victoria har inte uppfattat det på samma sätt som jag, utan menar att det handlar om betyg, som hon är emot oavsett om det är elever eller lärare som betygsätts. Förslaget är istället individuella utvecklingsplaner, som ska ersätta betygen. Ett alldeles utmärkt förslag, för övrigt. Vidare menar Victoria att det är positivt om det kan skapa en opinion för att elever ska få utvärdera sin utbildning. Däremot är hon upprörd över att idén har sin grund i just dokumentären Klass 9A.

Johan säger däremot säger en hel del av det jag tycker. Utvärderingar funkar på högskolorna (eller ja, någorlunda iallafall), lärare bör också få feedback och det är ju egentligen bara eleverna som vet hur en lärare arbetar på plats. Och som Reepalu säger, lärare och rektor är ju förnuftiga personer som säkert kan se igenom när saker är fejkat eller hämndåtgärder.

Många heta känslor var även emot. Facket, förstås, moderaterna, förstås, och de flesta lärarna (enligt artikeln iallafall).

Att få ge delge sina synpunkter innebär ett ansvar, och ansvar får människor att växa. Jag tror att de flesta grundskolelever kan hantera det på ett alldeles utmärkt sätt.

Nu ska jag strax ge mig iväg till en skolklass. Ska bli spännande.

torsdag, maj 01, 2008

Sista delen: Uteslutningsärendet

I helgen avgjordes det snabbehandlade ärendet jag och Maria Ferm lämnat in om uteslutning av miljöpartisten René Lundström från Svedala. Som Sydsvenskan skrivit så blev beslutet att Lundström får fortsätta vara medlem i partiet.

Artikelförfattaren har pratat med Lundström om saken, som enligt artikeln tycker att det är skönt att saken är ur världen. Eftersom författaren inte pratat med mig eller Maria, så tänkte jag kommentera beslutet på bloggen.

För mig känns beslutet ändå helt okej. Visserligen höll partistyrelsen inte med att agerandet var grund för uteslutning, men den skrivning man antog var ändå stark. I beslutet står att partistyrelsen starkt avstånd från motionen då den förespråkar diskriminerande behandling av människor utifrån deras ursprung. Man tycker dock inte att detta är tillräckligt för uteslutning.

Förhoppningsvis kan nya krafter ta över de Gröna i Svedala efter nästa val. Gärna med människor som delar partiets grundläggande värderingar.

onsdag, april 30, 2008

Trygghet och trafik

Sandor Herold är en återkommande skribent på sydsvenskans insändarsidor. Vid några tillfällen har han skrivit under med "Sverigedemokraterna" eller "sd". Efter debatten mellan Maria Ferm och Erik Almqvist i lördags ville Herold ställa en fråga ttill Maria Ferm.

"Eliterna från Grön Ungdom och Vänsterpartiet bor själva i överklasskvarter i Stockholm och Malmö. Nu frågar jag Maria: När ska du flytta till Rosengård så du kan uppleva mångkulturen där?"

Det är lite komiskt. Vilket som är "överklassområde", Vellinge eller Malmö, är rätt klart för de flesta. Det alla inte vet, och uppenbarligen inte heller Sandor Herold, är att Södra innerstaden (den stadsdel där Maria Ferm bott) har fler anmälda brott än Rosengård.

En annan intressant sak är att den diskussion om otrygghet som det ofta pratas om, handlar om fel saker. Det människor känner sig mest otrygga med i Malmö är inte att bli överfallna, utan problemen och riskerna med trafiken. Detta enligt de trygghetsundersökningar som gjorts. Och till skillnad mot antalet rån, som minskat under flera år, så ökar trafiken konstant. Något att tänka på för oss som vill öka tryggheten.

tisdag, april 29, 2008

Årsmötesdags en gång till

Nu är det snart tre månader jag har varit anställd som ombudsperson för Grön Ungdom Skåne. Det är faktiskt oerhört inspirerande att arbeta med så enagerade och kreativa gröna människor.

Ikväll har Grön Ungdom Kristianstad årsmöte. Styrelse ska väljas och verksamhetsplan antas. Det finns många goda planer, bland annat vill man ha en lokal folkomröstning om Kristianstad kommun verkligen ska satsa närmare 500 miljoner på en kommunal arena. Arenan ska dessutom, enligt uppgift, vara belägen på den lägsta punkten i kommunen. Låter inte så jättesmart kanske, med tanke på klimatförändringarna.

Årets femte årsmöte btw.

söndag, april 27, 2008

Mp bör inte vänsterprassla

I fredags skrev Grön Ungdoms båda språkrör Jakop Dalunde och Maria Ferm, tillsammans med miljöpartiets partistyrelsesammankallande Magnus johansson, en artikel på DN-debatt som handlade om att vänsterpartiet inte har något att tillföra i ett rödgrönt samarbete.

Christian är odelat positiv till utspelet och menar att Vänsterpartiets världsfrånvända politik gör att de kanske måste negligeras om ett starkt alternativ inför valet 2010 ska gå att skapa.

Frågan lyder: Är vänsterpartiets politik världsfrånvänd?

Både ja och nej. Allting är ju relativt. Granskar man riksdagsprotokoll ser man snabbt att vänsterpartiet och miljöpartiet i många frågor är överens. Det är vanligt att v och mp är riksdagens enda opposition, när s och borgarna är överens i frågor. Ett svar är alltså nej. Vänsterpartiets politik är i mångt och mycket inte mer världsfrånvänd än miljöpartiets, eller någon annans.

Å andra sidan så är det många frågor där vänsterpartiet inte är överens med något annat parti. Synen på att siffrorna i budgeten måste gå ihop är det mest slående. Medan (v) hejvilt lovar både guld och gröna skogar, både godis och bidrag och jobb, så är tvärtom de Gröna ytterst försiktiga med att ens föreslå ofinansierade reformer.

Synen på demokrati är en annan sak som inte kan negligeras. Även om artikelns argument om att vänsterpartiets hemsida saknar kritik mot Kuba känns rätt meningslös (man kan faktiskt inte kräva att man ska radda upp allt man är emot, särskilt inte på vänsterns sida), så är det inte uppenbart hur vänsterpartiet ställer sig i utrikespolitiska frågor. Detta är givetvis problematiskt. Att kämpa för mänskliga rättigheter och demokrati över hela världen måste vara det viktigaste målet för svensk utrikespolitik.

Anledningen till att vänsterpartiet ska stå utanför är för mig dock uppenbart: Alla som agerat tjänar på det. Vänsterpartiet tjänar på det, man behöver inte kompromissa om sin politik och kan agera dubbel opposition, både mot alliansne och s + mp.

De Gröna å sin sida behöver inte beblanda sig med yttervänsterpolitik. Man behöver inte alls ta hänsyn till (v) i utformningen av en gemensam valplattform med (s). Det är förstås enbart positivt.

För alliansens del så kan man skrämmas med vänsterspöket. Det kommer troligen inte vara lika enkelt närmare valet. Men det beror mycket på hur framförallt (kd) ligger till i mätningarna närmare valet. Samt hur det går för (sd). Om de väntas byta plats med (kd), eller t.o.m bli vågmästare, så kommer blockpolitiken kastas om.

Socialdemokraternas strateger håller antagligen på att tänka på de här olika scenarierna. Med vem ska man samarbeta med, om någon, och vilka effekter får det. Både politiskt, men också väljarmässigt.

Magnus Johansson, Jakop Dalunde och Maria Ferm har iallafall dragit samma slutsats som jag. Varken vi eller dom tjänar något på att (v) ska vara med på planeringsstadiet. De har inget att tillföra.

torsdag, april 24, 2008

Cigaretter, Göran Persson och pensionärerna

Wallner kom igår ut på bloggen som livsstilsauktoritär vad gäller människors rätt att röka överallt. Goda argument varvas med mindre goda (samhällskostnaden i form av sjukvårdskostnader, med den logiken så vore det rimligare att avskaffa alla punktskatter som drabbar individen, och istället låta människor betala för sjukvården själv). Samtidigt kommer en del förslag, samt "allt vad vi kan komma på".

Cigaretterna in på systembolaget är ett några år gammalt kongressbeslut, d v s miljöpartiets politik. 2004, gissar jag att det togs. Det var iallafall en av de jag inte själv var på. Det som var roligast med beslutet var att vi fick oväntat stöd. Från statsministern himself. Göran Persson.

"Jag tycker förslaget är bra. Anitra kan behöva utöka sin boutiqe", sa Persson med ett finurligt leende.

Sen gäller det kostnaderna. Freddi är övertygad om att kostnaden för överviktiga och rökare är lägre, eftersom dessa dör tidigare än andra och då inte får pensioner, och dessutom betalar in nämnda straffskatter.

Ett fantastiskt feltänk. Inte nog med att friska pensionärer bidrar med aldrig så mycket på ideell basis. Dessutom sprids erfarenheter och kunskap över generationsgränser som förutom att det är själva meningen med livet, även lönar sig ekonomiskt. Källor finns. Jag hinner inte leta nu bara.

onsdag, april 23, 2008

Hyperinflation

På en vecka har priset på korv med bröd ökat med hela 60 procent hos den lokala butiken.

tisdag, april 22, 2008

Så aktiv är din riksdagsledamot

Aktuellt har gjort en sammanställning på hur aktiva riksdagsledamöterna är på att ge anföranden i kammaren. Resultatet visade att de moderata riksdagsledamöterna i snitt har gett 15 anföranden per ledamot, medan de Gröna hade flest med 43. De socialdemokratiska låg näst sist, och där hade vissa pinsamt nog inte gjort ett enda på ett och ett halvt år.

En förklaring är förstås att de moderata och socialdemokratiska ledamöterna är så många. En annan ursäkt är att antalet anföranden inte nödvändigtvis ger en rättvis bild av hur hårt arbetande en ledamot är. Men att ligga under 5, och t o m på 0, är förstås urdåligt.

Från malmöbänken är resultatet följande:


Hillevi Larsson (s) 71
Luciano Astudillo (s) 68
Karin Svensson Smith (mp) 35
Marianne Berg (v) 25
Allan Widman (fp) 23
Marie Granlund (s) 19
Inge Garstedt (m) 11
Leif Jakobsson (s) 9
Olof Lavesson (m) 5
Staffan Appelros (m) 1

Andra resultat:

Bodil Ceballos (mp) 42
Åsa lindestam (s) 10
Max Andersson (mp) 24
Leif Pagrotsky (s) 7
Helena Leander (mp) 43
Alf Svensson (kd) 15

Röda och gröna synsätt

Det inom socialdemokraterna som brukar kritiseras av oss gröna allra mest är snarare dess organisation, och centralistiska tankar, än dess politik. Det politiska som oftast kritiseras är för övrigt också den socialdemokratiska centralismen. Den centralistiska tankegången står i tvär kontrast med den mer anarkistiska och decentralistiska gröna synen.

Att jämföra socialdemokraternas stadgar med de Grönas visar skillnaden på ett illustrativt sätt. Medan socialdemokraternas stadgar består av 44 sidor, så är de Grönas inklämda på 2.

En skillnad gäller hur ombuden till kongressen fastställs. I Miljöpartiet får varje lokalavdelning utse ett ombud för varje påbörjat hundratal antal medlemmar. Detta medför att de allra flesta lokalavdelningar får skicka ett ombud och en ersättare var. Medelstora har två, och avdelningar stora som Malmö 4.
Socialdemokraterna har 350 ombud på sin kongress. Dessa fördelas till dess distrikt efter antalet medlemmar. Ett distrikt med 10 procent av medlemmarna får 35 ombud att fördela, exempelvis.

Detta har förstås med partiernas olika storhet att göra. Likaså det faktum att s-märkta riksdagsledamöter långtifrån är säkra på en kongressplats. Endast en per påbörjat tiotal får delta. Vilket förstås beror att de är så många. För de 19 gröna riksdagsledamöterna gäller förstås inte samma knapphet.

SSU har rätt att skicka en representant, vilket förstås blir ordföranden (eller förbundssekreteraren, om ordföranden avgått). För Grön Ungdom gäller samam regler som vanliga lokalavdelningar. Förbundet kan alltså skicka ett tjugotal representanter, om man vill.

Den allra största skillnaden hittar man dock om man vill undersöka partiernas regionavdelningar (mp) eller distrikt (s). I s-stadgarna hittar man i kapitel 3 massor av paragrafer och regler som gäller för partiets distrikt. För de Gröna stadgas att regioner ska bestå av minst en riksdagsvalkrets, att deras stadgar inte får bryta mot riksorganisationens, men att man i övrigt är fri att besluta om sin organisation.

Mot bakgrund av den gröna anarkistiska grundsynen är detta fullkomligt logiskt. Effekterna av denna frihet är emellertid inte helt okomplicerad. Åtminstone inte vad gäller regionernas kontakter och ansvar gentemot riksorganisationen. Eller när en regionavdelning av någon anledning inte fungerar.

Att centralisera är inte bra om det tar död på kreativitet och stoppar innovativa försök. Om det däremot innebär en tydlig struktur så att styrelser förstår hur de bör organisera, så kan det i vissa lägen finnas fördelar. Men att fatta ett centralt beslut "detta gäller om inget annat beslutas" vore nog den gyllene medelvägen.

Och modellen med ett fast antal ombud kan jag inte låta bli att gilla. Fast de Gröna borde lägga sig lägre än 350, exempelvis på 250. Och införa en miniminivå så att även vita regioner får representation.

Det är inte bara (s) som har att lära från de Gröna. Vi borde faktiskt låta oss inspireras också.

söndag, april 20, 2008

Tio procent

I SIFO-mätningen för april månad hade de Gröna i Malmö 10 procent av de tillfrågade i Malmö Stad. D v s en ökning med över 50 procent jämfört med valresultatet.

Det finns således realistiska förhoppningar om att kunna bli det tredje största partiet i Malmö Stad efter valet 2010. Tyvärr var inte en fullständig lista på alla partiers resultat utlagda.

Och mjo. I Stockholm var resultatet ännu bättre, nämligen 11%. Men sedan valet är ökningen då bara ungefär 10%.

torsdag, april 17, 2008

Skoldebatternas återkomst

Idag ska det debatteras och diskuteras på en skola. Det var sannerligen inte igår, utan närmare bestämt dagarna innan valet 2006. Men kul ska det bli. Nationalism är ämnet.

Undrar om jag kommer få tid till det där långa analytiska blogginlägget jag har filat på i huvet ett tag. Ämnet är så spännande att jag inte ens vill avslöja det egentligen. Men det handlar om (s), (mp) och organisationsmodeller, och slutsatsen är inte så given som jag själv skulle ha hävdat för ett halvår sen. Det kanske hinns med imorgon eller i helgen, vi får se.

Ikväll är det som alla vet återigen för sent för Edelweiss... I Köpenhamn!

onsdag, april 16, 2008

Ibland är man unik

Jag kom precis på att jag antagligen är den enda i Malmö som slagit Johan Oremo i fotboll. Hoppas MFF ändrar på det ikväll.

Att vara konsekvent

Ett par sverigedemokratsbloggar har snabbt varit ute och skrivit om "åsiktsdiktaturen" i miljöpartiet, med anledning av det uteslutningsärende jag och Ferm lämnat in.

Ett intressant uttalande, särskilt för att komma från (sd).

Vilket svenskt politiskt parti har överlägset flest uteslutningar de senaste tio åren? Vilka brukar dessutom vara väldigt tydliga med att de genomfört just detta?

Jo. Sverigedemokraterna.

Och den genomgående anledningen till alla dessa uteslutningar? Just det. Man har velat rensa ut rasistiska element som skadat partiet. Och nu anklagar man de Gröna när jag och Maria vill göra exakt samma sak. Konsekvens, någon?

Uteslutningsärendet

Igår skickade jag och Maria Ferm in ett uteslutningsärende till miljöpartiets partistyrelse, mot miljöpartiets representant i kommunfullmäktige i Svedala, René Lundström. Anledningen är att René Lundström ett flertal gånger skadat miljöpartiet med mer eller mindre främlingsfientliga uttalandet. Droppen som fick bägaren att rinna över var att Lundström inte röstade för att Svedala kommun skulle skriva avtal med migrationsverket om att ta emot 50 flyktingar på tre år.

På samma sammanträde behandlades även Lundströms motion "Individuell utvecklingsplan för invandrare/flykting som flyttar till Svedala kommun". Förutom att motionen innehåller ett olagligt förslag och visar Lundströms stora okunskap (att inte skilja på begreppen invandrare och flykting exempelvis), så har motionen främlingsfientliga undertoner. Att samma lagar ska gälla för alla som bor i Sverige är självklart. Att föreslå att vissa ska ha andra regler än andra, läs att invandrare ska ha hårdare regler än infödda svenskar, är oacceptabelt.

Någon har påstått att vårt uteslutningsärende bottnar i att miljöpartiet har lågt i tak. Det är inte sant, och det finns också siffror som styrker det. Gröna representanter är de som i högst utsträckning inte röstar med partilinjen. I det här fallet handlar det dock om något större: Människosyn och grundläggande värderingar. Delar man inte ett partis grundläggande värderingar så ska man förstås inte vara medlem. Oavsett om partiet heter miljöpartiet, kristdemokraterna eller sverigedemokraterna.

tisdag, april 15, 2008

Det tog ett tag att få svar från MFF. Men till slut fick jag ett. De har ingen miljöpolicy. Men de har en på g, i höst. Ska bli intressant. Jag ska bli medlem om den blir vass.

torsdag, april 10, 2008

Policyn som ofinns

I måndags mailade jag Malmö FF och undrade över deras miljöpolicy. Jag menar, företaget omsätter över 100 miljoner om året. På hemsidan fanns inget att hitta. Och inget svar har jag fått. Lite dåligt.

Djurgården fick ett likadant mail. Dom har inte svarat heller.

Det ryktas om att Maria, som tyvärr också väljer att flytta från Skånes största stad för mälardalens största, fått medlemskap i Hammarby som välkomstpresent. Om det stämmer vet jag inte. Men om det gör det, kanske en liten uppmaning om att servera ekologisk kaffe på matcherna är på väg?

Kort sagt: Idrottsrörelsen måste vara med på noterna i klimatarbetet. Såväl de små föreningarna som de stora.

tisdag, april 08, 2008

Dagens historievits

Under morgonens mailrensning hittades denna lilla historia. Skickad från mor i november 2005.

-----

Göran Persson är på besök i vita huset, efter en god middag säger Bush: "Well Goran, I don't know what you think of the members of your cabinet, but mine are all bright and brilliant."

"How do you know?" Frågar Persson.

"Oh it's simple. They all have to take special test before they can be minister. Wait a second." Bush vinkar till sig Colin Powell och frågar honom:"Tell me Colin, who is the child of your mother and father who isn'tyour brother or sister?"

"Ah it's simple, Mr President", svarar Powell, "It's me!"

"Well done, Colin", säger Bush och Persson är mäkta imponerad.

Väl hemma funderar Göran Persson över intelligensen i den egna regeringen. Han ber Bosse Ringholm komma in och frågar med lurig ton på rösten:

"Säg mig Bosse, vem är barn till din mor och far men inte din bror och inte din syster?" Ringholm tänker och tänker men kan inte komma på svaret. "Kan jag få ytterligare lite betänketid?" säger han.

"Du får 24 timmar", beslutar Persson och en skärrad Ringholm kallar insina medhjälpare, men ingen kan komma på svaret. Ringholm ringer andra ministrar, men ingen är till hjälp. Paniken närmar sig och till sist vänder han sig till Leif Pagrotsky, som av många anses vara den smartaste i regeringen.

"Leif, jag har problem, du måste hjälpa mig", säger Ringholm. "Göran har gett mig en sån där nästan olöslig fråga igen och nu tror jag att min ministerpost står på spel".

"Hur lyder frågan?" säger Leif Pagrotsky och sträcker på sig. "Vem är barn till din mor och far men inte din bror och inte dinsyster?"

"Enkelt" svarar Pagrotsky, "Det är ju jag!"

"Ja va' dum jag är, självklart!", säger Ringholm och skyndar över till Göran Persson och redan i korridoren ropar han: "Göran, Göran, nu har jag svaret! Det är Leif Pagrotsky."

Med förnöjsam min sätter han sig ned i besöksfåtöljen framför Persson. Statsministern tittar på honom med outgrundlig blick och skakar besviket på huvudet."Det är tråkigt det här, Bosse, men det är fel. Rätt svar ska vara Colin Powell".

Gratisförslag

På miljöpartiets kongress förra året beslutades att partistyrelsen skulle utreda hur en köns- och antalsneutral samlevnadsbalk skulle kunna se ut. Detta för att ersätta dagens äktenskapsbalk helt och hållet (samtidigt som äktenskapsbalken håller på att bli könsneutral, d v s även personer med samma kön ska få gifta sig med varandra). Propositionen har inte kommit ut (ur garderoben) ännu, men varför inte göra det synnerligen enkelt för sig, partistyrelsen?

Släng både äktenskapsbalk och samlevnadsbalk i soptunnan. Ersätt den med den befintliga avtalslagen. Och låt människor själva bestämma hur de vill reglera sina förhållanden.

Men så tokroligt radikal är väl inte ens kongressen.

fredag, april 04, 2008

Hänt i veckan

Det roligaste som hänt den här veckan (förutom Johan Glans i onsdags, DET var roligast) är antagligen riksvalberedningens förslag till ny partistyrelse. Revision och europeiska partiet-representanter får ursäkta.

Förutom språkrören Maria Etterstrand och Peter Eriksson, som givetvis får förnyat förtroende, så föreslås 15 ledamöter ingå i partistyrelsen. Av dessa är fyra nya. Och dessutom, riktigt vassa.

Anna Norrman. Annas betydelse för De Gröna i Malmö kan nog inte överskattas. Vi brukar vara överens i de flesta frågor, och i andra frågor hyfsat överens. Hon är ungefär lika diplomatisk som undertecknad och har bra koll på många olika sorters politiska frågor. Tandvårdspolitik, till exempel.

Max Andersson. Max har stenkoll på alla frågor som rör EU. Även om vi inte är överens om Sverige ska vara med i EU eller inte, så känns den Max kompetens i frågorna oerhört viktiga, inte minst inför valet till EU-parlamentet. Men någon enfrågepolitiker är han heller inte, utan är väl insatt i såväl trafikfrågor som demokrati. Och kanske framförallt: Organisationsfrågor.

Lennart Olsen. Lennart är en historisk person i svensk politisk historia. Han är nämligen den enda som varit med under samtliga förhandlingar mellan s, v och mp under åren 1998-2006. Lennart har också skrivit en i mitt tycke jättebra motion som går ut på att halva tillväxten borde tas ut i sänkt arbetstid.

Ellinor Scheffer. Nyligen avgått Grön Ungdom-språkrör som har internationella frågor som sina främsta. Ellinor är både tydlig och bra på att formulera sig. Hon har också lång erfarenhet på olika nivåer i både förbundet och partiet. Det ryktas om att banan startade i De Gröna i Staffanstorp.

måndag, mars 31, 2008

Drabbade av inflation

De senaste året har två saker hänt: Skatten har sänkts med 80 miljarder kronor, och de flesta brancher har fått rätt skapliga lönelyft, Kommunal nära 12 procent över tre år exempelvis.

Denna kombination har lett till att människor med arbete fått rejält mera med pengar, både bättre lön och sänkt skatt i kombination.

Vissa hävdar att denna kombination leder till att säljarna ser möjligheter att öka priserna i samband med detta. Andra menar att det tvärtom är högre priser som gör att arbetarna måste kompensera sig för högre priser genom högre löner.

Oavsett vilket så har det blivit en enorm inflation, vilket inte varit fallet på många år dessförrinnan. Särskilt drabbat är den allra viktigaste konsumtionsdelen: Mat. Matpriserna har ökat med 10 procent på bara ett år. En liter ekologisk mjölk kostar numera 10 kronor, ett paket ekologisk corn-flakes 23 och ett paket köttfärs med 400 g 37 kronor.

Vissa vill förstås mena att denna inflationstakt till största delen beror på ökad efterfrågan från Asien. Det kan säkert ligga nåt i det. Oavsett, så är lönearbetarna kompenserade av såväl ökade löner som minskad skatt.

Som vanligt är ett par grupper fortsatt okompenserade. Dessa grupper är emellertid i lika skriande behov av basmat som alla andra:

* Pensionärer. Ingen eller liten sänkt skatt (förutom gruppen rika pensionärer som fått skatten sänkt på dyra fastigheter).

* Arbetslösa. Sämre a-kassevillkor, ingen sänkt skatt.

* Studenter: Inga höjda studiemedel. Inget jobbavdrag ens för de som arbetar vid sidan om, eftersom gränsen motsvarar en sämre heltidslön. Inte heller fribeloppet är höjt.

Vad inflationen beror på är nog så viktigt. Mest brådskande borde det dock vara att även de sämst ställda har råd att köpa ordentlig mat.

torsdag, mars 27, 2008

En bra dag

Ibland blir man lycklig över politiska beslut, som idag. Gränserna suddas ut lite grann, hindren blir lite mindre, och människor får ökad frihet på staternas och myndigheternas bekostnad. Det ska bli lättare för för människor utanför EU att arbetskraftsinvandra. Företagen ska bestämma behoven, inte arbetsförmedlingen.

Den som invänder att alla inte är vinnare på arbetskraftsinvandring har rätt. Den som förlorar arbetskraft, är förlorare. De Gröna i Malmö kan vittna om den saken både en och två gånger om.

Visst är det mycket värre när fattiga länder exempelvis förlorar läkare till Sverige, som inte alls har samma typ av problem. Men att stoppa någon från att flytta kan aldrig vara lösningen. Människans fria val att bosätta sig var hon vill måste väga tyngre.

För mig är det en av de tyngsta ideogiska principerna. Skönt att vi kan komma ett litet steg närmare en helt fri invandring till Sverige.

onsdag, mars 26, 2008

Håkans fel

Om det inte bloggas så mycket närmaste tiden så beror det på att det är för sent för edelweiss.

tisdag, mars 25, 2008

Nya MUF bara bättre och bättre

Kikade just in på deras hemsida också, och förbundsordförandens öppna brev till Tobias Billström och de andra moderata riksdagsledamöterna.

Detta är ingen budgetdiskussion, det handlar om en ung människas liv.
Svenska folket har gett dig förtroendet att ta personligt ansvar för detta
beslut. Moderata Ungdomsförbundet vädjar till dig som moderat riksdagsledamot att öppet och tydligt ta ställning för humanism och Enayatullahs möjlighet att bygga vidare på sitt liv i Sverige. Ditt mod kan rädda hans liv.


Moderata Ungdomsförbundet håller Tobias Billström personligt ansvarig
för den migrationspolitik som förs i Sverige. Om Billström står för nuvarande
politik avkräver vi honom en förklaring till varför Enayatullah inte ska få
stanna i Sverige, om Tobias däremot inte står för denna politik kräver vi ett
tillfälligt stopp för avvisningar till Afghanistan.


Goda ungmoderata idéer

Tänk att de mest moderna och progressiva förslagen för att förbättra demokratins villkor för de förtroendevalda, skulle komma från moderata ungdomsföbundet, via den här rapporten. På 15 sidor definierar man framförallt problem för unga, och kommer med några förslag på åtgärder. Inte färdiga, men exakta lösningar kan man ju fundera över.

Problemen är välkända, för alla oss med förtroendeuppdrag utan fast tillsvidareanställning. Man har inte rätt att ta ledigt, vilket gör att man både som gymnasie- och högskolestudent för lita till lärarens goda vilja. Och ens egen förstås, eftersom det är man själv som sackar efter.

Ekonomiskt är det ofta en halvgod affär, eftersom man inte får ersättning för förlorad inkomst, om man har andra anställningsformer, som timanställning. Det är också oerhört riskabelt att säga nej till arbete p g a politiska uppdrag. Telefonen slutar snabbt ringa om man säger nej.

Det bästa konkreta förslaget MUF kommer med är att införa tvåårsperioder i nämnder och styrelser. Så råkar det bli denna period i Malmö Stad, p g a omorganiseringen. Så borde det vara hela tiden. Det underlättar rörliga grupper att våga ta uppdrag. Två år är åtminstone mer överblickbart än fyra år, vilket för många framstår som en evighet.

Vi är överens om problemen, MUF. Vi har en del lösningar. Nu är det bara att komma på några till, och övertyga Moderaterna om det väsentliga i er rapport. Om inte Moderaterna är intresserade, är jag övertygad om att de Gröna vill driva den här delen av er politik.

Nämndmötet börjar om 20 minuter. Jag missar en föreläsning...

fredag, mars 21, 2008

Grön Ungdoms intressanta utveckling

För ett par år sedan avslogs en motion som några gånger diskuterats på Miljöpartiets kongresser: Frågan om partisekreteraren ska väljas av kongressen, eller om den ska anställas av partistyrelsen, som ju partisekreteraren ska jobba på uppdrag åt. De som vill att kongressen ska välja anger demokratiskäl, de som vill att partistyrelsen ska anställa pekar på den logiska kopplingen att man ska välja vem man vill ha som arbetar på uppdrag av en.

Hittills har det varit kongresslinjen som gällt. Sen 1999 i varje fall.

Proffstyckare har förstås sett en konflikt i den här frågan, och då att gräsrötterna/fundamentalisterna/de radikala varit för kongressbeslut, och de sosseanpassade/ickeradikala för partistyrelsebeslut.

Grön Ungdom har traditionellt, precis som alla andra ungdomsförbund till andra partier, ansetts mer radikala än moderpartiet. Vad som är radikalt och inte är en oändlig diskussion, men om man håller med om bilden ovan så är en sak intressant. Nämligen att Grön Ungdom från och med nästa år inte längre ska välja sin förbundsekreterare på riksårsmötet. Det valet ska nämligen tillfalla Förbundsstyrelsen.

Jag tycker beslutet är bra. Jag tycker också man ska se det som att Grön Ungdom ligger steget före Miljöpartiet. Och radikalitet handlar inte så mycket om organisation, som om politik.

*Så gott som omärkbar övergång*

Därför kan jag också passa på att kommentera ex-förbundsekreteraren Helene Sigfridsson, i hennes artikel på Politikerbloggen för några veckor sedan. Jag delar inte Helene Sigfridssons syn på Grön Ungdoms utveckling alls.

För det första, så är bilden av ett Grön Ungdom som ett gäng organisationsnördar som inte bryr sig om politik felaktig. Givetvis diskuteras organisation, men min övertygelse är att det är långt mycket mindre idag, än vad det var under 90-talet. Och det gäller såväl GU som (mp).

Att Grön Ungdom var en maktfaktor 2002, men inte idag, är också det en sanning med modifikation. Att en "maktfaktor" är någon som kan skapa en aldrig så oviktig, men likväl bara en, ny myndighet, ser inte jag som en maktfaktor. Tvärtom är det antagligen idag som Grön Ungdom har mest inflytande någonsin, i kraft av alla de många förtroendevalda man har runtom i landet. Rätta mig om jag har fel.

I övrigt kretsar mycket i artikeln kring Miljöpartiets ställningstaganden i en rad frågor, som Sigfridsson uppenbarligen inte är nöjd med. Det behöver hon förstås inte vara. Det är inte alla miljöpartister. Eller gröna ungdomar. Men essensen i artikeln är slutmeningarna:

Grön Ungdom skulle må bra av att samla krafterna kring ett eget radikalt politisk program och ett gemensamt mål: Att ta tillbaka modet i miljöpartiet, så grön politik blir radikal på riktigt igen.

Och häri ligger, i min mening, de största missuppfattningarna: Att Grön Ungdom skulle vara en homogen grupp. Så är det inte. Grön Ungdom skulle ha lika svårt som miljöpartiet att enas kring ett program alla ställer upp på till 100%. Inte heller vore det önskvärt. Påverka på riktigt istället.

Den andra missuppfattningen är att Sigfridsson verkar mena att "radikal" är lika med "hur det var förr". Grön politik är fortfarande radikal. Tyvärr, får jag säga. Den dagen den inte är det kommer åtminstone jag luta mig tillbaka. Det innebär ju att den blivit mainstream.

Det var inte bättre förr. Men det ska bli bättre framöver.

torsdag, mars 20, 2008

There the action is

Igår offentliggjordes att ännu ett malmöitiskt kommunalråd ska avgå vid halvårsskiftet, nämligen Birgitta Nilsson (s), med ansvar för sociala- och äldrefrågor i kommunen. Tidigare har Lynn Ljunberg, kommunalråd med ansvar för kultur- och fritidsfrågor meddelat sin avgång.

Två av sex s-märkta kommunalråd alltså. Och två kvinnor. Eftersom s sedan början av 90-talet praktiserar "varannan damernas" så ska två nya kvinnor in. Spekulationerna om de nya är förvisso intressanta, men jag tänker inte gå in på det.

Istället tänkte jag visa på den sifferfeminism som praktiseras inom såväl (s) som inom många andra partier, inklusive Miljöpartiet. Den feminism där man tycker sig lösa problemen genom att lika många platser viks åt vardera könet. I Malmö Stad är det nämligen extra tydligt att antalet har mycket liten betydelse, eftersom olika poster har olika mycket makt.

Kommunalråd med rotelansvar för finanserna, statsbyggnad, tekniska verksamheten och arbete är alla män. There the action is, helt enkelt.

Kommunalråd med mjuka politiska sektorer- såsom utbildning, sociala frågor, äldrefrågor, kultur- och fritidsfrågor, är kvinnor. Definitivt inte oviktiga områden, men likväl inte alls med samma dignitet.

På samma sätt ser det för övrigt ut i regeringen. Och i den förra regeringen. Och regeringen innan dess.

måndag, mars 17, 2008

Årsmöte 4/4

I lördags var det så det sista årsmötet fram till kongressen i slutet av maj, det fjärde årsmötet på 13 dagar. Miljöpartiet de Gröna i Skåne. I Bromölla.

Det valdes en ny styrelse, med nya tillskott som Mikaela Persson från Landskrona och Daniel Wilby från Malmö. Jag och de andra riksvalberedarna fick också förnyat förtroende, vilket känns kul.

Och enligt ryktet, så ville en majoritet av mötesdeltagarna stryka utträdeskravet ur EU, vilket förtroenderådsdeltagarna ska ta med sig på deras möte i slutet av månaden. Vem vet, motionen kanske får stöd på kongressen ändå?

Dessvärre innebar mötet att jag inte kunde gå på Gröna Studenters årsmöte i Linköping. Man kan inte få allt. Det verkar, vad jag hört, som att även detta möte varit konstruktivt och effektivt.

söndag, mars 16, 2008

Grön Ungdom driver egen politik

Grön Ungdom brukar ofta påtala att man är det enda ungdomsförbund som för samma politik som sitt vuxenparti. Så är, tyvärr, inte längre fallet.

I höstas antog Grön Ungdoms förbundsstyrelse en rapport med namnet "Biffen, en större miljöbov än bilen". En välskriven rapport med ett stort antal bra och mindre bra förslag på hur köttkonsumtionen kan minskas med politiska beslut.

Rapporter ska vara till för att förtydliga politik på nya områden, vilket man också gjort här. Fast ändå har man allt gått lite väl långt på sina ställen. Det tyckte iallafall nämnda förbundsstyrelse, eftersom man valde att lägga en motion till Miljöpartiets kongress. Motionen heter, hör och häpna, "Biffen värre miljöbov än bilen". Den har sex yrkanden som alla också framgår i den rapport man godkänt som förbundets politik.

I ett annat ungdomsförbund hade det här inte varit något konstigt. Men i Grön Ungdom får det naturligtvis konsekvenser, eftersom man inte är något radikalt alibi. Man har nämligen frångått principen att det är Miljöpartiets kongress som ska besluta om vilken politik man ska ha. Problemet är att man gjort det, utan att låta medlemmarna få tycka till om det, eller ens informera om att det skett.

Den nya förbundsstyrelsen måste välja; ska rapporten / motionen ses som ett olycksfall i arbetet, eller ska det vara den nya ordningen för förbundets arbete? Det ska bli intressant att följa.

fredag, mars 14, 2008

Varför nolltaxa är en dålig idé

Vår vision är nolltaxa inom lokaltrafiken och en låg enhetlig taxa för interregional trafik.

Så står det i miljöpartiets partiprogram på sidan 50. En ganska ologisk mening med tanke på att rubriken i stycket är "Transportsnålt samhälle" och att det några meningar under det står "vi strävar efter att persontransporter huvudsakligen ska ske med hjälp av cykel". Vilket en nolltaxa inom lokaltrafiken givetvis effektivt motarbetar.

Jag tycker att nolltaxa inom kollektivtrafiken är en dålig idé, mer av ideologiska skäl än rent ekonomiska.

Jag har svårt att förstå varför något så resurskrävande som transporter, ska subventioneras till 100% i ett grönt samhälle. Kostnaderna ska hållas nere för konsumenten, det är givet, men därifrån till att inte ha något pris alls, är gigantiskt. Den bästa transporten är den som inte alls behöver ske, och då ska man inte låta de som inte åker nånstans betala för dem som åker gratis.

Det andra skälet är ekonomi. Det som är gratis kommer användas betydligt mer än det som man måste betala för. Men när något används mer, så ökar också kostnaden per använd tjänst. Kort sagt, när fler använder gratis kollektivtrafik, så kommer fler tåg och bussar att behöva köpas in, och fler behöver anställas för att köra dessa. Nya kostnader uppstår.

Att hålla priset lågt, men inte på noll, är därför uppgiften. Och givetvis, att låta det andra transportmedlet, bilen, betala sina egna kostnader.

En motion till kongressen, av Carl Werner och Stefan Brandt, föreslår just detta. Vi får se vad kongressen säger.

One more cup of coffee

Ett paket ekologiskt kaffe kostar ungefär 27 kronor. Det innehåller 500 g och räcker till ungefär 50 koppar kaffe. Ett icke-ekologiskt kaffe kostar kanske 25 kronor*. Det är två kronors skillnad på 50 koppar, vilket alltså innebär en fördyring på 4 öre per rykande färsk kopp kaffe.

Samtidigt så ökar resataurang- och cafébesöken, och folk drar sig inte för att köpa kaffe för 27 kronor. Per kopp.

Det är främst en fråga om attityder. Inte ekonomi.

En kopp till hinner jag nog innan skolan.

---
* Ofta är priset detsamma numera.

torsdag, mars 13, 2008

Årsmöte 3/4

Igår kväll hade De Gröna i Malmö sitt årsmöte. Det tredje av de fyra som ligger inom den intensiva tvåveckorsperioden av årsmöten. Det gick bra på det stora hela, en delvis ny delvis erfaren styrelse valdes, 4 kongressombud med lika många ersättare valdes, och revision och valberedning där jag för tredje året kom med.

Och så antog vi valstrategi inför EU-parlamentsvalet. Vi har högt ställda mål, och bra prioriterade frågor. Valrörelse ska bli kul.

Och De Gröna i Malmö har uttalat att vi stödjer Maria Wetterstrands linje angående medlemskap i EU. Sverige bör vara kvar. EU ska bli grönt!

onsdag, mars 12, 2008

I spåkulan: 2010, ett politiskt rymdäventyr

Många politiktyckare spekulerar hur det ska gå efter valet 2010. Ny borgerlig regering, ny s-regering, s-v-mp-regering, s-mp-regering, m-fp-kd-c-mp-regering, eller något annat. Inför förra valet satsade jag på en högoddsare till regering: s + m. Det gick inte, den gången. Att oddset var högt, 1001 gånger pengarna, säger bara att det var osannolikt . Samma odds var det nämligen på Mona Sahlin som ny socialdemokratisk partiordförande...

Nåväl. Om man ska lära av historien och försöka se framåt ännu en gång, hur bör man då resonera? Det beror på vilka premisser man väljer att bygga sitt resonemang på. De jag kan tänka mig att kalkylera med är följande, eftersom jag inte tror att nuvarande regering kommer att få en riksdagsmajoritet återigen.

* Kristdemokraterna åker ur riksdagen. Det både tror och hoppas jag.

* Vänsterpartiet åker inte ur riksdagen. Lika säkert som att vänsterpartiet alltid lägger sig när det gäller, lika säkert är att de stannar i riksdagen. Det finns tillräckligt med strategiska sossar, och vänstersossar, för att det inte ska vara något problem.

* Sverigedemokraterna kommer in i riksdagen. Antagligen. eller kanske. Om de inte kommer in i EU-parlamentet så kommer de heller inte in i riksdagen. Men mitt resonemang om slutligt resultat faller inte med (sd):s inträde i riksdagen.

* (s) och (mp) får inte ensamma majoritet. Om s och mp får egen majoritet, så blir detta den nya regeringskoalitionen. Och egentligen så är det nog det jag tror blir fallet. Men isåfall blir det en alltför förutsägbar gissning om framtiden. Och en förutsägbar blogg är en tråkig blogg. Därför får en premiss vara att s och mp inte får majoritet.

* Den sista premissen: Det kommer bli spänningar mellan de borgerliga partierna. Eftersom oppositionen kommer leda i opinionsmätningar även framöver.

Dessa premisser leder till slutsatsen: Nästa regering kommer bestå av socialdemokraterna och folkpartiet.

När Maria Ferm i Veckans debatt fick frågan "är folkpartiet det riksdagsparti som är längst åt höger idag?" så svarade hon helt rätt "deras skolpolitik är iallafall inte liberal". Hon kunde, om hon inte varit språkrör utan politisk analytiker, svarat att folkpartiet tvärtom är borgerlighetens vänster. Det är dom som vill ha fortsatt höga sjukförsäkringar, det är dom som vill prioritera medelklassen. Deras skolpolitik skiljer sig inte på några större sätt. Båda resonerar liknande i jämställdhets- och integrationsfrågor.
Folkpartiet har heller inte, till skillnad mot centerpartiet, drivit näringslivsfrågor på samma sätt. De har heller inte retat upp fackförbunden som moderaterna och centern.

För socialdemokraternas perspektiv så vore ett samarbete med fp betydligt mer lättsmält, än ett moderatsamarbete. Många inom (s) skulle också föredra det framför en koalitionsregering med de Gröna.

För folkpartiet vore det svårare. Men visst går det. Man visade efter valet 2002 att man är beredda att samarbeta för att uppnå kompromisser. Och man kommer ha många prioriteringar som är snarlika socialdemokraternas. Och man kommer få fler ministerposter än i nuvarande regering, som är moderatdominerad.

Socialdemokraterna och folkpartiet 2010 alltså. Kom ihåg var du läste det först.

---
Uppdatering: Ytterliggare ett tecken som styrker spåkulans tillförlitlighet.

måndag, mars 10, 2008

Dålig luft hot mot OS

En av friidrottshistoriens allra bästa långdistanslöpare, etiopiern Haile Gebresselassie, har meddelat att han inte kommer att springa marathonloppet i OS i Beijing, som han planerat, enligt Reuters. Anledningen är att luften är så förorenad att astmatikern riskerar sin hälsa, om han ställer upp i det 42 km långa loppet.

Det har varit flitigt omdiskuterat om diktaturen Kina bör vara arrangör för ett olympiskt spel. Jag ser själv uppenbara nackdelar, men även fördelar. Isolering är sällan bra. Men ett annat perspektiv borde diskuteras också, i samband med OS-tävlingar.

Är det verkligen rimligt att låta en stad arrangera OS, om deltagarnas hälsa sätts på spel genom undermålig luftkvalitet? Här torde svaret vara betydligt mer givet: Nej.

Pressmeddelande från Grön Ungdom Skåne

I likhet med regionrådet Anders Åkesson anser Grön Ungdom Skåne att det är fullständigt orimligt att skattemedel går till att bekosta flygplatser.
Detta pressmeddelande skickades på förmiddagen:


Sluta gödsla flygplatser med skattepengar!

Grön Ungdom Skåne hade på söndagseftermiddagen årsmöte i Lund. Ett tjugotal medlemmar från hela Skåne var närvarande. Deltagarna diskuterade möjliga regionala åtgärder för att stoppa klimatförändringarna med den regionala klimatberedningens ordförande Lotta Hedström (mp).


- Klimatförändringarna brukar beskrivas som ett globalt problem, och det med all rätt. Men sanningen är ju att alla utsläpp är lokala. Det finns oerhört många åtgärder som måste till i Region Skåne för att en ekologiskt hållbar region, säger Alex Lindskog, 18 år från Eslöv, som valdes om till språkrör för Grön Ungdom.

- En första åtgärd måste vara att Region Skåne upphör med sitt subventionsbidrag till Kristianstad Airport. Det är fullständigt orimligt att gödsla en så miljöförstörande anläggning med fyra miljoner skattekronor per år, säger det nyvalda språkröret Sara Enetoft, 25 år, från Malmö.

- Man kan fråga sig om Skåne egentligen behöver någon flygplats alls. Kastrup ligger inom räckhåll för hela regionen, och förbindelserna till Stockholm fungerar tillräckligt bra. Att flyga dit från Skåne är inte rimligt ur klimatsynpunkt, avslutar Alex Lindskog.

söndag, mars 09, 2008

Årsmöte 2/4

Idag har Grön Ungdom Skåne Årsmöte. En diger dagordning ska avhandlas, med val av Ledningsgrupp och språkrör, och antagande av verksamhetsplan som de roligaste punkterna. Sedan ska det minglas, och Lotta ska berätta om den regionala klimatberdningen.

Andra årsmötet av de 4 som ska avverkas under en fjortondagarsperiod. Förra söndagen GU Malmö, idag GU Skåne, på onsdag De Gröna i Malmö, och nästa lördag De Gröna i Skåne.

Det lär dock inte bli något uttalande i stil med De Gröna i Hässleholm.

lördag, mars 08, 2008

Sahlin nedvärderar jämställdhet

Mona Sahlin tycker att Moderaternas förslag, att barnbidraget ska delas lika mellan föräldrarna, är löjligt. Just det. Inte dåligt, eller fel. Utan löjligt. "Vilken skillnad gör det om en mamma och pappa som lever tillsammans får två avier, istället för en?", frågor hon journalisten retoriskt.

Ja, Mona. Det här att nedvärdera jämställdhetsfrågor som obetydliga och/eller symboliska är ju klassiskt. Kvinnor behövde ingen rösträtt, de skulle ju ändå rösta som sina män. Kvinnor behöver inget tillträde till arbetsmarknaden, de blir ju försörjda av sina män. Att kvinnor har lägre lön har inget med diskriminering att göra, eller några strukturella orsaker, det handlar om enskilda kvinnors egna val. Och det spelar väl ingen roll om hemarbetet delas exakt lika? Huvudsaken alla är hyfsat nöjda.

Att Mona Sahlin kommer med utlåtandet löjligt känns särskilt tråkigt. Hon, som en av de mest hängivna för att slopa partnerskapslagen, och istället införa en könsneutral äktenskapsbalk. Många menar att det är en löjligt symbolfråga. Och visst, givetvis är det också en symbolfråga. Men löjlig? Nej, det tycker inte jag, och det hoppas jag inte mona Sahlin tycker heller.

Skärpning, Sahlin. Sluta nedvärdera jämställdhet, även om den kommer från (m).

Glad 8 mars, förresten.

torsdag, mars 06, 2008

Kungamordet

Vårens bästa SVT-serie är Kungamordet. Spännande, intelligent, politisk. Det är uppföljaren till Kronprinsessan som gick för ett par år sedan, då Charlotte Ekblad var nyutsedd miljöminister som efter nån skandal fick avgå. Man fick se hur hennes familj påverkades, hur mycket hon arbetade, och hur konkurrensen mellan kollegorna försvårade ett konstruktivt arbete.

I uppföljaren är inte fokus längre på Ekblad, utan på den före detta finansministern Gert Jakobsson och hans fru Linda. Gert vill efter valnederlaget ta över partiledarskapet, och får fler och fler med sig. Hans lik i garderoben är dock värre än obetalda tv-licenser och skattefusk: Han har regelbundet misshandlat sin fru i över 20 år.

En stark, gripande, otäck serie, som visar att hustrumisshandel finns där man minst anar det. Sista delen går på måndag kväll. Del 1, 2 och 3 går att se här.

tisdag, mars 04, 2008

Fel av Djurens Rätt

I Djurens Rätts medlemstidning 5/2007 (här kan du få ett gratis provnummer) argumenteras mot Jägarförbundets förslag att den svenska älgstammen bör växa med 200.000 djur. Argumenten som framförs är "jägarna vill bara döda mer" och "trafikolyckorna kommer öka". Två riktigt kassa argument, och ovärdiga en djurrättsrörelse som kämpar för djurens rättigheter.

Att jägare bara "vill döda mer" är måhända sant. Men med fler djur så kommer inte bara fler att att skjutas, utan fler kommer också överleva. Längre. Vilket borde vara ett överordnat mål för ett djurrättsförbund (det skulle teoretiskt kunna vara så att fler älgar betyder minskat antal av andra arter. Det har jag dock aldrig hört, och dessutom har Djurens rätt aldrig argumenterat så). Visst måste det vara bättre för ett djur att leva iallafall ett par år i frihet, än att aldrig ha funnits öht?

Det andra argumentet är ännu sämre. Man gissar att trafikolyckorna kommer öka, från dagens ca 30.000 per år (ca 10 omkomna) till det dubbla (iochmed att älgstammen fördubblas), vilket iochförsig är sannolikt. Men varför ska ett djurrättsförbund ha det som ett överordnat mål, snarare än ökad fauna? Dessutom, har jag fått lära mig på bilskolan, så är det i så gott som samtliga bilolyckor beroende av förarens höga hastighet olyckor sker, och inte dåliga vägar eller skymd sikt.

Djurens rätts åsikt beror tyvärr antagligen på sitt hat mot Jägarförbundet som organisation. Hat är aldrig någon bra grund för en sansad och nyanserad debatt.

söndag, mars 02, 2008

Mellanösternfrågan

Ibland undrar jag om den mellanösternstrategi, som det råder konsensus om i såväl Sverige som FN, verkligen är rätt. Nämligen att palestinierna ska få en egen stat, och israelerna en. Att de två båda ska godkänna gränsernas dragning och kunna leva i samförstånd. Att en sådan lösning ska bli permanent, hållbar.

Åtskilliga försök har gjorts, samtliga har misslyckats. Det råder inte fred, och utsikterna för att det ska bli under överskådlig tid är små. Kanske borde man försöka sig på en kursändring.

En stat. Inte två. Man kommer troligen aldrig kunna enas om gränsernas dragning, långsiktigt. Bättre då, kanske, att sudda ut gränserna inom landet. Det är förstås ingen enkel lösning det heller, då hade det gjorts för länge sen.

Knäckestenen är förstås att den nya staten inte kommer kunna vara judisk. Det är förvisso bra, statskick ska inte vara byggda på religioner, men för israelerna kommer det vara oerhört svårt. Liksom för många palestinier, som vill ha en muslimsk stat.

Antingen en eller två, det viktigaste av allt är att en sekularisering kommer till. Så freden blir möjlig.

Artikel i kvällsposten

Idag har jag inne en debattartikel i Kvällsposten/Expressen, som bemöter Lars Ohlys inlägg 28 februari. Tyvärr finns den inte på nätet.

Så här var den ursprungliga (i tidningen nerkortad till 2000 tecken):

De Grönas språkrör Maria Wetterstrand gick i veckan ut i den interna medlemstidningen Grönt, och sa att hon inte längre anser att Sverige bör lämna EU. Wetterstrand beskriver i artikeln hur hennes engagemang mot EU successivt minskat sedan omröstningen 1994, för att den senaste tiden slagit om, så att fördelarna med medlemskapet numera överväger nackdelarna.
För förståsigpåare utanför Miljöpartiet handlar Wetterstrands utspel om en reträtt för socialdemokraterna i sin strävan efter att bilda en koalitionsregering 2010, något bland annat Lars Ohly anför i Kvällsposten 28/2. Man tycker sig också veta att det handlar om språkrörens strävan efter att övertyga ”gräsrötterna” i miljöpartiet om nödvändigheten av denna anpassning, något som inte heller stämmer.
Till de Grönas kongress i maj så handlar 4-5 motioner om att Miljöpartiet bör avskaffa sitt krav på utträde ur EU. Den med flest underskrifter, som undertecknad skrivit huvuddelen av, samlade närmare 50 namn. Bland underskrivarna finns såväl kommunalråd som riksdagsledamöter, lokala och regionala företrädare, till vanliga medlemmar utan förtroendeuppdrag. Flera lokalavdelningar har också gett sitt stöd, och i Miljöpartiet Stockholms län ville en majoritet stödja motionen (det krävdes 2/3 majoritet för att ge stöd enligt stadgarna). Det handlar, kort sagt, om att många av miljöpartiets medlemmar vill att Sverige ska vara kvar i EU, inte bara språkrören, som man får en känsla av att Lars Ohly och media vill rapportera.
Den andra missuppfattningen är att denna åsikt, att Sverige bör förbli medlemmar i EU, grundar sig i att en regeringsbildning med socialdemokraterna ska underlättas, eller att fler väljare ska attraheras. För det första, så vore en miljöpartistisk EU-utträdesåsikt inte på något sätt avgörande för om (mp) och (s) skulle kunna bilda regering. Lika lite som moderaternas syn på landstingens avskaffande är ett hinder för den nuvarande borgerliga regeringen. Det visade inte minst det samarbete mellan (s), (v) och (mp) under åren 1998 till 2006, som resulterade i 16 gemensamma statsbudgetar.
Anledningen till vårt ställningstagande är politiskt, inte strategiskt. Ingen av underskrivarna till motionen tycker att EU ser bra ut som det gör idag. Det finns massor med exempel på frågor där EU håller på att utvecklas åt helt fel håll, och många exempel där politiken är rent förkastlig. Jordbrukspolitiken och militariseringen är det värsta exemplen. Inte heller Lissabonfördraget kommer att innebära några förbättringar om det går igenom bland medlemsländerna, utan tvärtom en ökad centralisering.
I sak är alltså vi miljöpartister som anser att Sverige ska vara kvar i EU, och de som vill gå ur, eniga om mycket. Men självfallet inte om allt. Många av oss anser att överstatliga beslut ibland är att föredra framför mellanstatliga. Framförallt för att det går att åstadkomma en öppnare och mer demokratisk process, något som är omöjligt när mellanstatliga förhandlingar ska till i slutna rum. Samt, för att länder kan tvingas till åtgärder som är nödvändiga, som att exempelvis radikalt sänka sina klimatförstörande utsläpp.
Det finns många argument mot EU, och många i miljöpartiet, kanske en majoritet, kommer tycka att miljöpartiet ska fortsätta driva utträdeskravet ur EU. Men vi är många som vill ändra den linjen på kongressen, av politiska skäl. Och det är sannerligen inte bara Maria Wetterstrand.

Rasmus Ling
Medlem i Miljöpartiet de Gröna i Malmö
Huvudförfattare till motionen ”Avskaffa utträdeskravet ur EU”

lördag, mars 01, 2008

Tillbaka till visionerna

Efter att både Maria Wetterstrand och Per Gahrton kommit ut som positiva till svenskt EU-medlemskap, så kanske det börjar röra på sig i partiet. Även om det ännu inte är en majoritet som vill vara kvar, så går det inte längre att avfärda gruppen som en marginaliserad grupp. Tvärtom så är det en betydande andel som vill vara kvar.

Många försöker peka ut detta som språkrörens kamp mot "gräsrötterna", något som inte stämmer. Tvärtom så är det ett lika representativt urval som i vilken annan skiljefråga som helst. Graden av radikalitet, om man nu kan definiera det, är heller inte större eller mindre i gruppen som vill var kvar i EU.

En annan viktig sak, är att det inte handlar om en anpassning för att kunna bilda regering med socialdemokraterna. Tvärtom är det utav politiska skäl vi vill att Sverige ska förbli medlem i EU. Det är den diskussionen man får ta. Och inte avfärda alla förändringsambitioner med att det är en anpassningspolitik.

Nej, tillbaka till visionerna. Satsa på kommunikationerna inom Europa. Ett fungerande järnvägsnät bör vara prio 1. Och åtgärda de hutlösa telepriserna mellan länderna. Och en massa annat.

torsdag, februari 28, 2008

Lyssnar-Freddie

Berlin var nice, mötet givande, och en utförligare rapport kommer inom kort.

Tills vidare tipsar jag gärna, liksom Maria, om den lyssnande ledaren. Samt om de vårdbiträden som på allvar tror att ingånslönen på McDonald´s är 18.000 i månaden. Det är den inte. Och även om sjuksköterskor generellt sett borde ha bättre ingångslön, så ligger de ofta över 20 från början.

söndag, februari 24, 2008

Budgetkonferens

Imorgon åker jag iväg på budgetkonferens med servicenämnden, för att påbörja processen inför budgeten 2009. Resan bär av till den tyska huvudstaden Berlin, närmare bestämt Park Inn. En del studiebesök ska också hinnas med, och förstås överläggningar i både majoritetsgruppen och hela samlade nämnden.

På det stora hela ser det rätt så bra ut. Det framgår med tydlighet av Årsanalysen 2007.

lördag, februari 23, 2008

Att inte luras

På ETC.se diskuteras huruvida miljöpartiet "lurat väljarna", eftersom man i Örebro, och på en del andra ställen, samarbetar med de borgerliga partierna. Region Skåne är ju ett annat exempel.

Anklagelser om lureri är allvarliga, särskilt eftersom de är fullständigt substanslösa. Miljöpartiet de Gröna har aldrig sagt att man aldrig kan samarbeta med andra partier, inte heller borgerliga. De Gröna har aldrig sagt sig vara ett vänsterparti. Vi är inte borgerliga. Inte mittemellan. Vi är gröna.

Det finns gröna stänk även i andra partier. Det gör att man kan samarbete med dem om man är grön, i mer eller mindre utsträckning. Ett folkparti som är grönare än ett socialdemokratiskt, är lättare för Miljöpartiet att samarbeta med.

Svårare än så är det faktiskt inte. Väljarna behöver inte känna sig lurade.

torsdag, februari 21, 2008

Urbaniseringen fortsätter, Hurra!

SCB slår fast att människor fortsätter flytta till Stockholm, Göteborg, Malmö och Lund. På det stora hela är det Sveriges städer som ökar mest, och småkommuner i norrland har det svårare.

För de som bor i småkommuner med vikande befolkningsunderlag har förstås en svår sits. En mindre och åldrande befolkning leder till svårigheter att klara kommunens åtaganden, eftersom skatteunderlaget minskar. Hur tråkigt det än är för dem, så är utvecklingen i stort något positivt.

Ju fler som väljer att bosätta sig i städer, ju enklare kommer det vara att ställa om samhället så det blir ekologiskt hållbart. Att leva i en stad kräver mindre transporter, och de som ändå måste göras går att göra betydligt mer effektiva. Utbudet av kultur- och fritidsaktiviteter blir större, det finns större möjligheter att bedriva bibliotek kostnadseffektivt, det går att få ett större utbud av restauranger, med mera.

Och tänka sig vilken kommun i Sverige som har flest med utländsk bakgrund. Jag blev själv förvånad: Haparanda.

onsdag, februari 20, 2008

Jag kanske borde plugga

Men jag kan inte låta bli att upplysa om att Unibet tror att chanserna är 50-50 huruvida genomsnittspriset för villor i Malmö kommer vara högre än 26.000 SEK/kvadratmeter mellan 1 maj och 31 juli, enligt maklarstatistik.se.

I Stockholm är man dock övertygade om att kvadratmeterspriset kommer överstiga 40.000. Jag fattar inte vad som är grejen med Stockholm?

Tjatiga vänstern

Fick ett svar av Daniel Sestrajcic (v), på det jag skrev för ett par veckor sen. Vänsterpartiet är ett ganska tjatigt parti. Tycker Melin lyckades med en perfekt beskrivning när det gällde en eventuell regeringskoalition 2010.

Väntar lite med att lägga ut svaret här. Tidningen måste väl vara först tänker jag.

tisdag, februari 19, 2008

Back in business

Nu är jag tillbaka. Har dock sjukt mycket att göra så några fylligare blogginlägg är inte att vänta de närmaste dagarna.
Har haft en skön semester iallafall. Minusgrader, djupsnö, solsken. Och en varm kamin inomhus.

Till veckan är det budgetkonferens med nämnden i Berlin. På fredag har vi inför-möte... Nu ska jag kila iväg en sväng till de Malmögrönas medlemsmöte, och se om vi kan göra vad Grön Ungdom riks inte lyckades med: Ge stöd åt rätt motioner. =)

onsdag, februari 13, 2008

Lycka till!

Lycka till Råm! Ska inte åka den här gången, vilket känns lite konstigt. Nu när det finns så mycket att kämpa för! Och när så bra språkrör ska väljas! Lite trist.

Men Anders, Christian med flera kommer försvara, och kanske övertyga majoriteten, om det förträffliga med att bifalla motionerna. Det kommer gå kanon.

Själv ska jag följa det från media. Och om jag kommer åt ett nät, via RÅM-bloggen förstås.

söndag, februari 10, 2008

Nytt jobb

Idag har jag skrivit på anställningsavtalet som innebär att jag är ny ombudsperson för Grön Ungdom i Skåne. Tjänsten är t.o.m sista december på 8,75 timmar per vecka.
Det känns oerhört inspirerande och spännande, att se om de idéer jag har går att realisera. Årsmötet är om en månad, då får vi se vilka som hamnar i den ledningsgrupp jag ska arbeta under.

torsdag, februari 07, 2008

A, B, C...

Regeringen har ju som bekant infört en räkna-läsa-skriva-garanti, och man börjar med att sätta in effektiva åtgärder direkt. A, B, C, D, E och F ska betygssystemet snart bestå av. En bra början alltså, om eleverna nu skulle lära sig alfabetet?
Nej, det var inte så kul.

Det som stod på text-tv:n, då ett par bokstäver fallit bort, var dock lite småroligt:
"REGERINGEN PRES NTERAR NYTT BETYGSSYST: M I AG"

Jag trodde alltså först att det nya systemet hade med "M", "I" och "AG" att göra. Det hade nog kunnat bli krångligt.

Man kan tro att fler betygsgrader leder till att eleverna anstränger sig mer, även om inte jag gör det. Men att tro att det kommer bli lättare och bli mer rättvisa betyg, är ett befängt påstående.

onsdag, februari 06, 2008

50 år idag

För mig som älskare av engelsk fotboll i allmänhet, och för Manchester United i synnerhet, går idag förstås tankarna till den 6 februari 1958 i München. På dagen 50 år sedan idag.

Åtta spelare ur det unga lag som var på väg att vinna såväl Europacupen som engelska ligan avled. Totalt avled 23 av de 44 människorna som var ombord på planet.

På söndag är det derby: Manchester United mot Manchester City. Hemmalagaet ska för att hedra katastrofens offer spela i likadana dräkter laget hade 1958.

Det krävs inte terrorism för att livets sårbarhet ska uppenbara sig.

tisdag, februari 05, 2008

Poppispartiet

Idag var det fyra (4) artiklar i Sydsvenskan som handlade om Miljöpartiet de Gröna, varav tre positiva. Nytt rekord.

För övrigt måste cykelpooler vara en av de bästa idéerna sen vindsnurran uppfanns.

måndag, februari 04, 2008

Ankdammen på Rådhuset

I torsdags sammanträdde Malmös kommunfullmäktigeförsamling, och det verkade ha varit mer dramatiskt än på länge. Och mindre demokratiskt, enligt oppositionen. Jag har själv inte orkat kolla på det, men enligt tidningarna gick det till ungefär så här:

En dålig motion av moderaten Carl-Axel Roslund behandlades. Majoriteten ville avslå den (den handlade om att ungdomar skulle få en bättre fostran genom att en vaktparad som spelar blåsinstrument skulle inrättas), och oppositionen ville återremittera den, eftersom man ansåg att den inte beretts ordentligt.

Det räcker att en tredjedel av kommunfullmäktige vill ha återremiss för att det ska bli det, enligt kommunallagen. Om en motion ska återremitteras en andra gång, krävs det emellertid bara enkel majoritet, d v s hälften av fullmäktige. Denna motion återremitterades dock redan i december, av tidsbrist om jag förstod saken rätt. Oppositionen menade därför att det inte var någon "riktig" återremiss, utan ett bordläggande, och att denna därför enligt reglerna skulle remitteras om.

Kommunfullmäktiges ordförande Kjell-Arne Landgren (s) anklagades för att gynna socialdemokraterna. Malmös politiske boss Ilmar Reepalu anklagade i sin tur kommunfullmäktiges vice ordförande, Lena Jarnbring-Lindholm (m) för att vara oduglig. Han skrek, hyttade med näven, och kallade henne också "lilla flicka".

Precis som Maria Ferm skriver, så är det ett skolexempel på manlig härskarteknik. Jarnbring-Lindholm ville dock inte visa sig vara sämre, och kallade Reepalu för "psykiskt labil" i tidningen dagen efter.

Givetvis måste man kalla det för "sandlådenivå", och andra smädande beskrivningar. Det är helt enkelt ovärdigt Malmö Stads främsta politiker att förolämpa varandra i fullmäktisalen och i medier flera dagar i rad.

Men även en annan sak är faktiskt viktigt: Både den socialdemokratiska ordföranden i fullmäktige, och den moderata viceordföranden, sköter faktiskt inte sina uppgifter på ett tillfredställande sätt, och det är inte bara ovärdigt eller infantilt, utan ett demokratiskt problem. Landgren låter socialdemokrater vika ut från ämnena som diskuteras mer än oppositionen, och vid ett tillfälle hörde jag Jarnbring-Lindholm låta ovannämnda Carl-Axel Roslund prata oerhört kränkande om homosexuella, samtidigt som hon blixtsnabbt tystnade Anders Söderberg när denne skulle svara Roslund. Så gör man inte om man leder kommunfullmäktigemötet för Malmö Stad.

Jag hade själv problem med en kommunfullmäktigeordförande när jag satt i Söderhamn. Det går alldeles utmärkt att ifrågasätta någons kompetens utan att använda sig av epitet som "lilla flicka" eller "odugling".

lördag, februari 02, 2008

Svar till Sestrajcic

Har svarat Daniel Sestrajcic, vilket publicerades i Sydsvenskan idag. Här är svaret;


Svar till Daniel Sestrajcic, vänsterpartiet, insändare i Sydsvenskan 30 januari.
Sestrajcic påstår att Miljöpartiet De Gröna är ett borgerligt parti, en slutsats han drar av samarbetet mellan m, fp, mp, kd och c i Region Skåne. Sestrajcic anser därför att det är "falskt" av De Gröna att vara med som arrangör när Johan Ehrenberg besöker Malmö 30 januari, eftersom parollen är "våga vägra vara borgare".
Sestrajcic kan dock vara lugn, De Gröna är inte ett borgerligt parti, vilket såväl de andra partierna i majoriteten i Region Skåne som våra samarbetspartier i Malmö är väl medvetna om. Tvärtom så vänder vi gröna oss mot den borgerliga politik som regeringen bedriver, som ökar de ekonomiska klyftorna, försämrar miljön, och försvagar jämställdheten.
Men det innebär inte heller att Miljöpartiet skulle vara ett socialistiskt parti. Tvärtom finns stora ideologiska skillnader mellan den gröna ideologin och socialismen.
Men givetvis finns även beröringspunkter. Förhoppningsvis är det om dessa, och om vilket alternativ till regeringens politik vi vill se, som den breda oppositionens samtal kan handla om både nu och fram till valet 2010.

Rasmus Ling
De Gröna i Malmö


Här finns länken till ursprungsartikeln.

fredag, februari 01, 2008

Inte så provokativt

Oj. Göran Persson har tillsammans med sin fru ansökt om avdrag för de hushållsnära tjänster paret köpt det senaste året. Något som är fullt lagligt, men som (s) och Persson varit emot. Någon som blir upprörd? Nej, inte jag heller. Lika lite som jag hade gått i taket om någon moderat tagit ut 80% a-kassa, när de egentligen velat ha nivån på 65 eller 70 procent.

Mona Sahlin och Thomas Östros provocerar däremot på DN debatt. "En starkare arbetslinje. Vi tolererar inte regeringens avvikelser från arbetslinjen". Det lär betyda hårda förhandlingar, då de Gröna lär ha en annan syn på människor och arbetsmarknadspolitiken.

Skalor

På gårdagens föreläsning på Högskolan så pratade föreläsaren om en intressant teori hur politiska partier söker sig till mitten för att attrahera så många väljare som möjligt, och en del om partiers olika preferenser (få igenom beslut och vinna nya väljare). Men det som spred glädje, åtminstone för mig, var när föreläsaren pratade om höger-vänster-skalan:

"Den är ju inte konstant. I USA är höger konservativa och vänster liberala.
I Sverige är vänster socialism och höger liberalt. Men många menar ju att det
finns många andra dimensioner i politiken, som en vertikal grå-grön skala
exempelvis."

Släpp fifflarna loss?

Om man grovt har misskött en näringsverksamhet, genom dålig och/eller falsk redovisning, bedrägeri eller naat, så kan man dömas till ett tidsbestämt näringsförbud. Detta även om brottet inte ger fängelse. Ett oerhört frihetsingrepp, som av de flesta ändå anses okej.

Med tanke på de reaktioner som kommit då det handlade om att sexualdömda brottslingar inte ska ha tillgång till pornografi under fängelsevistelsen, någon gjorde jämförelsen att man får vara konsekvent och man då isåfall måste se till att ekobrottslingar inte ska få läsa Dagens Industri.
Men eftersom det redan finns ett så otroligt hårdare sanktioner mot ekobrottslingar, som inte ens är dömda till fängelse, så borde väl ett borttagande av näringsförbudet för bolagsfifflare vara den största frihetsreformen vi kan åstadkomma?

torsdag, januari 31, 2008

Grattis Anders

Anders Wallner har fått ett otroligt spännande jobb, vilket man måste gratulera förstås! Jättesynd förstås att det också innebär en flytt härifrån.

Dagens prestation från Anders, undertecknad och Malin Björns handlade dock om något helt annat. Vi har antagligen skrivit det bästa förslaget på strategi till EU-parlamentsvalet 2009 av alla gröna lokalavdelningar hittills! En massa nytänkande, fräscha idéer, och bra struktur. It´s so the Green Party in Malmo!

Guld åt alla

Igår fick jag syn på en välkänd reklamprodukt för första gången. Ingen sportbil eller platt-tv precis, men upptäckten gjorde mig ändå himla förvånad. En alkoholfri öl, 50 cl-Norrlands Guld. Ni vet, den som det gjorts reklam för i åravis.

Burken ser ut exakt som en starkölsnorrlands, d v s gul och av aluminium och cylinderformad. Det borde följdaktligen inte vara något speciellt med den. Men det är det.

Av någon, troligen skattemässig, anledning, så gjordes endast reklam för nämnda burk under många års tid. Trots att den inte fanns att få tag på alls. UNF gjorde goda försök, men den samlade upplagan i landet sträckte sig till ett knappt hundratal. Man gjorde reklam för något annat, som såg exakt likadant. Starköl. Som på den tiden var förbjudet att göra reklam för.

Jag blev så till mig att jag inte ens kom för mig att köpa en burk. Det måste åtgärdas.