måndag, maj 26, 2008

Kongresstankar dagen efter

Helgens gröna kongress i Östersund kanske inte är en milstolpe i svensk politisk historia, men likväl var det den 27 gången i ordningen miljöpartiet höll ordinarie kongress. Och nog hände många intressanta saker ur olika aspekter:

* Partiledningens triumf

Så tycker experttyckarna från mainstreammedia, Sydsvenskan, Aktuellt, Expressen mfl. Visst, det är svårt att inte hålla med. I de viktiga frågorna gick allt rörens väg. Vi ska medlemsomsrösta om utträdeskravet i god tid innan EU-parlamentsvalet. Vi klubbade ett bra förslag för bättre ekonomisk grundtrygghet.

* De unga kvinnornas triumf

Annika Hirvonen, Sara Parkman och Maria Ferm. Dessa drog kongressens största applåder i sina respektive anföranden, så länge jag höll mig i plenum åtminstone. Tydliga, konkreta, radikala och orädda.

* Framtidstron

En vag rubrik, men tydlig känsla, iallafall hos mig. De Gröna är på gång. Vi är många, vi är engagerade, vi är smarta och vi är positiva som satan. Jag har inte haft alls samma känsla på de tidigare fyra kongresserna jag varit på.
Att allt runtomkring klaffar underlättar förstås. Logistiken var kanon, påverkanstorget blir sakta men säkert allt bättre.

* Kursen för nya medlemmar var enligt uppgift alldeles lysande

Lillebror var ofantligt nöjd och peppad efter helgrens nybörjarkurs. Bra jobbat, Agnes med flera!

* Givetvis fanns nåt minus också

Jag förstår mig inte på kongressens organisatoriska funderingar ibland. Men men.

2 kommentarer:

Victoria Ahlberg sa...

Vad roligt att du är nöjd med kongressen!

Tänkte på det där med de unga kvinnornas triumf. Jag fattar vad du menar, men något normbefästande är väl ändå stycket? För visst skulle man höja på ögonbrynen om samma text skrevs om män som lyckats med att nå ut. Jag syftar alltså på meningen: Tydliga, konkreta, radikala och orädda. En man med samma framgång skull inte omnämnas med den vokabulären tror jag.

Rasmus Ling sa...

Jag håller med till viss del. Jag tror dock att det är så gott som omöjligt att prata om strukturer utan att även befästa densamma. Att peka på "goda exempel" är till viss del, kanske t.o.m stor del, normbefästande. Men ibland kanske man måste gå en omväg för att komma framåt, om den metoforen är funkar..

Och gällande "tydliga, konkreta, radikala och orädda" så menade jag inte gällande kön i första hand, även om det nog inte är tydligt i texten, och särskilt inte för en utomstående.

Det traditionella i mp har varit att unga gröna ungdomar och män i skägg varit "radikala" inom partiet, och setts som flummiga av inte bara Mats Knutsson. Tydligheten och konkretitionen har ifrågasätts.

Det är mot den bakgrunden det ska ses. Nämnda talare var radikala, trots att de vågade utmana partiets traditionella ståndpunkter. Därav "oräddheten" och "tydligheten".

Men du har nog helt rätt i att en man inte fått samma benämning. Då hade nog fokus varit enbart på ungdomligheten, eller något annat attribut.