Kärnkraft och cigaretter

Jag har tidigare tänkt sluta röka den dagen kärnkraften var avvecklad i Sverige. Det skulle ju enligt planen vara gjort till 2010, och min tanke var att det inte skulle hinna bli några skador på mig då. Men det kommer ju inte att bli så. Med kärnkraften då, menar jag. För precis som de flesta rökare ska sluta nångång framöver så är det samma sak med kärnkraftsindustrin.

Riksdagen beslutade 1997 att ”kärnkraften ska avvecklas för att åstadkomma en ekologisk och ekonomiskt hållbar energiförsörjning byggd på förnyelsebara energislag. Omställningen ska genomföras så att svensk industri och samhället i övrigt har tillgång till el på internationellt konkurrenskraftiga villkor”.

Man skulle också kunna kalla metoden avveckla med förnuft. Eller som rökare, hoppas att man en dag vaknar och hoppas på att inte vara röksugen. Vilket naturligtvis inte kommer hända alldeles av sig själv.

En rökare kan argumentera på följande sätt för att fortsätta med sin last: Man ska ju ändå dö av någonting, och förresten så är jag inte rädd för att dö. Visst kostar det lite pengar, men jag har inga andra laster och tycker att det är värt det. Jag kommer att sluta om något år, så jag kommer inte bli sjuk av det.

Eller, det bästa: I framtiden kommer det inte vara farligt/ I framtiden kommer det finnas knep som gör det mycket enklare att sluta.

Känns argumenten igen? En kärnkraftsförespråkare:
Det utvecklas hela tiden ny teknik, så vi kan lugnt fortsätta med kärnkraften. Vi kommer snart avveckla kärnkraften, så risken att nånting ska hända innan dess är i det närmaste obefintlig.

Lyckligtvis så är inte saker och ting förutsedda att hända alldeles av sig själv. Det går att ändra på sakernas tillstånd. Men det krävs vilja. Både om ska avveckla kärnkraften, eller sluta röka.

Klockan 22.50 ikväll är det en vecka sedan det sista blosset.