Mellanösternfrågan

Ibland undrar jag om den mellanösternstrategi, som det råder konsensus om i såväl Sverige som FN, verkligen är rätt. Nämligen att palestinierna ska få en egen stat, och israelerna en. Att de två båda ska godkänna gränsernas dragning och kunna leva i samförstånd. Att en sådan lösning ska bli permanent, hållbar.

Åtskilliga försök har gjorts, samtliga har misslyckats. Det råder inte fred, och utsikterna för att det ska bli under överskådlig tid är små. Kanske borde man försöka sig på en kursändring.

En stat. Inte två. Man kommer troligen aldrig kunna enas om gränsernas dragning, långsiktigt. Bättre då, kanske, att sudda ut gränserna inom landet. Det är förstås ingen enkel lösning det heller, då hade det gjorts för länge sen.

Knäckestenen är förstås att den nya staten inte kommer kunna vara judisk. Det är förvisso bra, statskick ska inte vara byggda på religioner, men för israelerna kommer det vara oerhört svårt. Liksom för många palestinier, som vill ha en muslimsk stat.

Antingen en eller två, det viktigaste av allt är att en sekularisering kommer till. Så freden blir möjlig.