söndag, mars 02, 2008

Artikel i kvällsposten

Idag har jag inne en debattartikel i Kvällsposten/Expressen, som bemöter Lars Ohlys inlägg 28 februari. Tyvärr finns den inte på nätet.

Så här var den ursprungliga (i tidningen nerkortad till 2000 tecken):

De Grönas språkrör Maria Wetterstrand gick i veckan ut i den interna medlemstidningen Grönt, och sa att hon inte längre anser att Sverige bör lämna EU. Wetterstrand beskriver i artikeln hur hennes engagemang mot EU successivt minskat sedan omröstningen 1994, för att den senaste tiden slagit om, så att fördelarna med medlemskapet numera överväger nackdelarna.
För förståsigpåare utanför Miljöpartiet handlar Wetterstrands utspel om en reträtt för socialdemokraterna i sin strävan efter att bilda en koalitionsregering 2010, något bland annat Lars Ohly anför i Kvällsposten 28/2. Man tycker sig också veta att det handlar om språkrörens strävan efter att övertyga ”gräsrötterna” i miljöpartiet om nödvändigheten av denna anpassning, något som inte heller stämmer.
Till de Grönas kongress i maj så handlar 4-5 motioner om att Miljöpartiet bör avskaffa sitt krav på utträde ur EU. Den med flest underskrifter, som undertecknad skrivit huvuddelen av, samlade närmare 50 namn. Bland underskrivarna finns såväl kommunalråd som riksdagsledamöter, lokala och regionala företrädare, till vanliga medlemmar utan förtroendeuppdrag. Flera lokalavdelningar har också gett sitt stöd, och i Miljöpartiet Stockholms län ville en majoritet stödja motionen (det krävdes 2/3 majoritet för att ge stöd enligt stadgarna). Det handlar, kort sagt, om att många av miljöpartiets medlemmar vill att Sverige ska vara kvar i EU, inte bara språkrören, som man får en känsla av att Lars Ohly och media vill rapportera.
Den andra missuppfattningen är att denna åsikt, att Sverige bör förbli medlemmar i EU, grundar sig i att en regeringsbildning med socialdemokraterna ska underlättas, eller att fler väljare ska attraheras. För det första, så vore en miljöpartistisk EU-utträdesåsikt inte på något sätt avgörande för om (mp) och (s) skulle kunna bilda regering. Lika lite som moderaternas syn på landstingens avskaffande är ett hinder för den nuvarande borgerliga regeringen. Det visade inte minst det samarbete mellan (s), (v) och (mp) under åren 1998 till 2006, som resulterade i 16 gemensamma statsbudgetar.
Anledningen till vårt ställningstagande är politiskt, inte strategiskt. Ingen av underskrivarna till motionen tycker att EU ser bra ut som det gör idag. Det finns massor med exempel på frågor där EU håller på att utvecklas åt helt fel håll, och många exempel där politiken är rent förkastlig. Jordbrukspolitiken och militariseringen är det värsta exemplen. Inte heller Lissabonfördraget kommer att innebära några förbättringar om det går igenom bland medlemsländerna, utan tvärtom en ökad centralisering.
I sak är alltså vi miljöpartister som anser att Sverige ska vara kvar i EU, och de som vill gå ur, eniga om mycket. Men självfallet inte om allt. Många av oss anser att överstatliga beslut ibland är att föredra framför mellanstatliga. Framförallt för att det går att åstadkomma en öppnare och mer demokratisk process, något som är omöjligt när mellanstatliga förhandlingar ska till i slutna rum. Samt, för att länder kan tvingas till åtgärder som är nödvändiga, som att exempelvis radikalt sänka sina klimatförstörande utsläpp.
Det finns många argument mot EU, och många i miljöpartiet, kanske en majoritet, kommer tycka att miljöpartiet ska fortsätta driva utträdeskravet ur EU. Men vi är många som vill ändra den linjen på kongressen, av politiska skäl. Och det är sannerligen inte bara Maria Wetterstrand.

Rasmus Ling
Medlem i Miljöpartiet de Gröna i Malmö
Huvudförfattare till motionen ”Avskaffa utträdeskravet ur EU”

1 kommentar:

Fredrik sa...

Bra skrivet! Jag instämmer till 100 %.